Nu tvingas han att backa från sina reformer
Publicerad 2013-05-15
Björklund får bakläxa i skolpolitiken – har tvingats skrota egna förslag flera gånger
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har lagt mycket krut på den svenska skolan.
Men på bara ett par månader har han tvingats backa från sina egna reformer – sex gånger.
– Efter så många bakläxor är det på tiden att Björklund visar lite ödmjukhet, säger Gustav Fridolin (MP).
Skolan har seglat upp som en av de absolut viktigaste politiska frågorna och utspelen duggar tätt. I går meddelade Jan Björklund att regeringen bytt fot och nu vill förändra skollagen så att kommuner måste ge mer pengar till skolor i socialt utsatta områden. När Socialdemokraterna föreslog samma sak i höstas var man emot.
”Lyssnar inte”
Det är långt ifrån första gången som ministern tänkt om på sistone. På drygt två månader har Björklund backat från sex av sina egna förslag som lagts de senaste åren, flera av dem i gymnasiereformen 2011.
Det handlar bland annat om skolans finansiering och högskolebehörigheten på yrkesprogrammen.
Har gått för snabbt
Enligt flera instanser har förändringarna i skolan gått alldeles för snabbt och kritiken har stundtals varit hård från oppositionen, lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting.
– Kraftiga förändringar har genomförts utan att man lyssnat på lärarna och vissa reformer har varit underfinansierade. Ryckighet och ständiga förändringar är det absolut sämsta för skolan, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.
Hon välkomnar att Björklund tänkt om och säger att det politiska klimatet nu verkar präglas mer av en vilja till samförstånd och breda lösningar än tidigare.
”Inte genomförbara”
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin menar att utbildningsministern har fått bakläxa upprepade gånger.
– Det handlar om reformer som inte varit genomförbara, genomtänkta eller finansierade. Björklund behandlar skolan som om det vore hans privata darttavla. Han kastar pil med reformer och hoppas att han ska träffa. När han missar så får lärarfacken och andra komma efter och försöka få honom att backa, säger han.
Även Fridolin välkomnar att regeringen tänkt om, men menar att mycket osäkerhet redan skapats ute på skolorna.
”Barnen får betala”
– Det stjäl tid och resurser som barnen i slutändan får betala.
Jan Björklund menar att de största skolreformerna sedan 1800-talet nu genomförs för att vända den negativa trenden i svensk skola.
– Att det krävs vissa justeringar av dessa när de införs är odramatiskt, tvärtom kommer vi sannolikt behöva genomföra ytterligare justeringar längre fram, säger han.
Har backat sex gånger den senaste tiden
Dansutbildningen
23 juni 2010: Jan Björklund lanserar en ny förberedande dansarutbildning. Målet är förbättringar både i årskurs 4–6 och 7–9, samt på gymnasiet. Utbildningen finns bara på ett fåtal skolor. På senare tid har kritik kommit mot att barn gallras bort.
25 april 2013: Regeringen aviserar att reglerna för antagningen till årskurs 7 ska ses över. Ett förslag ska presenteras inom kort.
Lärarlegitimationen
12 april 2010: Utbildningsdepartementet meddelar att man vill kvalitetssäkra läraryrket genom att införa en yrkeslegitimation för lärare. Målet är att införa legitimationen den 1 juli 2012, men reformen blir uppskjuten till 1 december 2013. Lärarfacken har velat ha en legitimation, men har tyckt att regeringens utformning av behörighetskraven kan slå fel. Det skulle drabba lärare med många år i yrket.
26 april 2013: Regeringen går med på att de lärare som inte har behörighet i ett ämne, men som ändå undervisat länge, ska kunna få sin yrkeserfarenhet tillgodoräknad under en övergångsperiod.
Finansieringen
1 juli 2011: Regeringen säger att skolan kommer bli billigare med den nya gymnasiereformen och att statsbidragen därför kan sänkas med nära fem miljarder kronor de kommande fyra åren. Omfattande kritik kommer, bland annat från Sveriges kommuner och landsting, SKL, som menar att tusentals lärarjobb hotas.
8 maj 2013: Regeringen meddelar att man påbörjat samtal med SKL om finansieringen. Man ska nu göra en översyn tillsammans och återkomma med slutsatserna i höstens budget.
Lärarnas administration
10 juni 2008: S-regeringen införde 2006 individuella utvecklingsplaner, IUP, för samtliga elever i grundskolan. 2008 lägger alliansregeringen till skriftliga omdömen. Reformen får kritik för att lärarnas arbetsbörda uppges öka.
18 april 2013: Utvecklingsplanerna ska slopas helt i årskurserna 6–9, där det finns betyg. I årskurs 1–5 minskar antalet planer som lärarna måste skriva från två till en gång per läsår.
Högskoleansökningarna
1 juli 2011: Betygssystemet görs om och ett nytt system med fler betygssteg införs, A-F. Betygen ska bli mer rättvisa. Kritikerna menar att det nu blir svårare att nå toppbetyg och att komma in på högskolan.
10 april 2013: Elever med de nya betygen ska från och med nästa höst kunna söka högskoleplats i två olika urvalsgrupper. En grupp gäller enbart de med nya betygen, den andra gäller alla. Reglerna ska gälla fram till 2017.
Högskolebehörigheten
1 juli 2011: Högskolebehörigheten tas bort från yrkesprogrammen som en del av den stora gymnasiereformen.
6 mars 2013: Björklund backar och slår fast att det nu ska bli enklare att läsa in högskolebehörigheten inom ramen för sitt program. Eleverna ska alltså inte behöva gå extra skoltimmar.