– Bara jag förnedras i dokusåpan
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-11
Uggla om att visa sina jobbiga sidor
Han gömmer sig bakom sina solglasögon.
Och är skraj för sin egen dokusåpa.
– Jag är ju blyg men det fick jag helt lägga åt sidan, säger Magnus Uggla, 53.
En hypokondriker med bacillskräck och kräsen i valet av hotellrum.
Det är bara några av Magnus Ugglas udda sidor som han visar upp i ”Var fan är mitt band?” i SVT. Första delen sågs av 945 000 tittare förra fredagen.
– Skitkul att folk gillar dokusåpan – eller realitysåpan. Men det är inte förnedrings-tv. Den enda som förnedras är jag, säger Magnus Uggla.
Att tittarna bjuds på många skratt är han själv smått förvånad över.
– Jag har aldrig sett mig själv som en rolig kille men det är ju inte jag rätt man att bedöma.
”Jag kanske är butter”
I tv sitter han ofta bak i bilen och muttrar för sig själv.
– Jag kanske är butter i serien men om jag är butter för jämnan vet jag inte.
För att hitta de rätta typerna till sitt nya band testar Uggla dem inte bara musikaliskt – de provar solglasögon, spelar biljard och dricker öl. I första avsnittet bowlade han med en trummis. Men när trummisen kallade sångaren för ”Mange” tog resan slut ganska snabbt.
– De måste ju vara socialt kompetenta också. Man tillbringar mycket tid ihop och då måste det funka i turnébussen. Annars blir det skitjobbigt.
Är egentligen blyg
Uggla har aldrig varit en artist som bjudit mycket på privatlivet. Han gläntade på den dörren genom bloggen på aftonbladet.se tidigare. Tv-serien är en förlängning av den.
Men Uggla ställde upp med skräckblandad förtjusning.
– Vissa situationer blev väldigt jobbiga men det bygger ju på att jag ska visa mina jobbiga sidor. Jag som är blyg egentligen fick gå in i en skola med tusen elever och två kamerateam efter mig och pocka på uppmärksamhet. Det skulle jag aldrig ha gjort normalt.