”Familjen Bridgerton” har dödat kostymdramat

Det hippa historiska dramat har blivit norm – och det är redan tjatigt

TV-KRÖNIKA Det klassiska kostymdramat är mer eller mindre utrotat.

Och det var ”Familjen Bridgerton” som delade ut nådastöten.

En tredje och sista ”Downton Abbey”-film är under inspelning, och med tanke på den stora följarskara som serien byggde upp under åren 2010-2015 får man nästan förutsätta att åtminstone det äldre gardet tänker lösa biljett även denna gång.

Men se det som en sista suck från kostymdramat av den gamla skolan. För även om Julian Fellowes följetong om herrskap och tjänstefolk på sin tid ofta omskrevs som en såpopera som bara hade klätt ut sig till ett historiskt drama, har så pass mycket nu hänt i genren att den ter sig som rena rama dinosaurien.

Nu gäller helt andra typer av kostymproduktioner, som har lite olika karaktär och kan kallas för många olika saker – som anakronistiska, feministiska, satiriska, moderna, revisionistiska eller helt enkelt woke – men är likriktade i det avseendet att de applicerar modernt språk, modern humor och framför allt moderna värderingar på en svunnen tid.

”Downton Abbey”.


Och det var inte ”Familjen Bridgerton” som initierade kostymdramats extrema makeover.

Netflix vrålsuccé föregicks av många filmer och tv-serier som experimenterade med genren. 

Filmregissören Sofia Coppola var tidig på bollen med ”Marie Antoinette” 2006. Yorgos Lanthimos kolsvart humoristiska ”The favourite” var fantastisk. Och på tv-sidan tänjde ”Dickinson”, ”Gentleman Jack” och ”The great” på gränserna för vad ett historiskt drama kunde och borde vara.

”Familjen Bridgerton”


Men det var ”Familjen Bridgerton” som – med sin smittande blandning av hett sex, ”färgmedveten” casting och stråkversioner av poplåtar – presenterade en alternativ historiebeskrivning så smarrig att den till och med gick hem hos Tiktok-generationen, och därmed blev den sista spiken i det traditionella kostymdramats kista. 

Sedan sin premiär har serien dominerat tittarsiffrorna, snacket och debatten så totalt att progressiva historiska fantasier nu inte är undantaget, utan regeln.

Därav Apples bitvis olidligt girl power-fåniga ”Bridgerton”-wannabee ”The buccaneers”, BBC:s krystade Dickens-tolkning ”Great expectations” av Steven Knight, med BDSM-inslag och Miss Havisham på opium – och Jane Austen tolkad som ett avsnitt av Phoebe Waller-Bridges ”Fleabag” i Netflix-filmen ”Övertalning” med Dakota Johnson.

Alisha Boe, Josie Totah, Kristine Frøseth, Aubri Ibrag och Imogen Waterhouse i ”The buccaneers”.


Ingen vill längre syssla med klassiska, storslagna och helt oironiska litterära adaptationer. Och till och med i de historiska serier som ändå försöker vara något så när korrekta smyger sig samtiden in och stör.

Som nyligen i Disneys mordgåta ”Shardlake”.

Jag uppskattade serien i stort, men varför dillade munkarna om att de odlade sina egna grödor, som om ekologiska varor var en grej på 1500-talet och de kom direkt från ett hipster-konvent på Södermalm?

Och hade tjänstehjonet, som suckade över sexismen i klostret, studerat genusteori innan hon tog jobbet som pottömmare? För femhundra år sedan?

”Shardlake”.


Visst har kostymdramer alltid, i viss mån, innehållit otidsenliga detaljer. Och visst har uppdateringen av en lite dammig genre lett till flera bra saker.

Men man vet att det har börjat spåra när en hel genre plötsligt har drabbats av kollektivt hipphetskomplex.

”Eric”.

FJELLBORGS FAVORITER


Eric 

Benedict Cumberbatch är otrolig i den här udda, ambitiösa och uppslukande Netflix-thrillern av Abi Morgan. Om en deprimerad, alkoholiserad dockmakare i 80-talets New York, som slår sig i slang med ett fantasimonster när hans nioårige son försvinner spårlöst. 


Boiling point – på liv och död 

Den som älskar det hektiska amerikanska restaurangdramat ”The Bear” bör absolut se den här snarlika brittiska serien, som är en fortsättning på den rosade långfilmen ”Boiling point” med Stephen Graham från 2021. Både filmen och serien hittas på SVT Play.


MILF of Norway 

Den här norska dramakomedin på Max är kanske inget du kommer att minnas, men småkul för stunden. Med Mariann Hole som en kvinna som börjar knäcka extra på en Onlyfans-liknande internetplattform för att råda bot på tristess, arbetslöshet och medelålderskris.


Hitta fler av Fjellborgs favoriter på tv.nu


ANNONS