Ricky Gervais hjältar betraktas sällan som samhällets vinnare
Netflix-serien ”After life” är varm – men saknar nyanser
Cynikern döljer i själva verket det största hjärtat. Det skildrar Ricky Gervais ”After life” (Netflix) lite väl enkelt – men fint.
Det finns den elake Ricky Gervais, på senare år oförsonligt gnällig i sina ståupp-specialer, och den känslige humanisten, som bland annat kom fram i kärlekssagan om Tim och Dawn i brittiska ”The office”.
I sin nya komediserie ”After life” (Netflix), som hade premiär häromveckan, är den filosofiskt grubblande, lätt sentimentale Gervais tillbaka med besked.
Han har skrivit, regisserat och spelar huvudrollen som lokaltidningsjournalisten Tony som sedan sin fru Lisas död i cancer för två år sedan gått in i en djup depression. Det enda som hindrat honom från att ta livet av sig är hunden Brandy (Anti).
Tony hanterar sin totala känsla av meningslöshet genom att bråka med folk, främst sin snälle svåger Matt (Tom Basden) som också är hans chef. Tröga brevbärare, en servitris som vägrar servera honom en barnportion fiskpinnar, spåniga kollegor, mobbande lågstadieelever – ja, de flesta som kommer i hans väg råkar ut för hans spydiga elakheter.
Trots sin mörka cynism, som ibland balanserar på gränsen till det obehagliga, är serien i grunden en fin liten feelgood-karamell. Gervais budskap om vänlighet, empati och människovärde, inte minst i avsaknad av gudar och religioner, är befriande i dessa tider.
I ett samhälle som värderar framgång och yta högst av allt, slår Gervais ett slag för de små lokaltidningskämpar som harvar på med artiklar om någon gubbe som upptäckt Kenneth Branaghs ansikte i en fuktfläck på sin vägg. Hjältarna här är en sörjande änka, en hemlös narkoman, en stolt sexarbetare och pappans vårdare på äldreboendet. De som sällan betraktas som samhällets vinnare.
Tony säger själv att han valde bort karriär för att han varje dag, så snabbt som möjligt, ville hem till sin fru Lisa. I hennes efterlämnade videor får vi se glimtar av deras förhållande, som beskrivs som idealiskt trots att Tony mest framstår som en störig retsticka.
Kärleken var nästan för perfekt, men det är en sanning serien aldrig ifrågasätter.
Främst här, i sin fläckvisa avsaknad av nyanser, brister ”After life”. I Tonys resa mot frigörelse blir många av människorna han möter främst hjälpmedel si hans utveckling, snarare än fullt utvecklade rollfigurer. Underbara Ashley Jensen från ”Extras”, som spelar pappans krassa men varma sjuksköterska Emma, får tyvärr sorgligt skissartade konturer.
Dessutom skiner en viss brist på självinsikt igenom, när Gervais ständigt låter kvinnor bekräfta hur snäll hans alter ego Tony är, bakom den cyniska ytan. Det är knappast något som framgår för oss tittare, förrän det lite väl smetiga slutet.
”After life” är redan klar för en andra säsong. Förhoppningsvis kan den roliga och varma, men bitvis simpla, utvecklingshistoria som Gervais alltför bekvämt knutit ihop fördjupas.
Veckans...
… Trump-drama. Äntligen har tredje säsongen av strålande smarta ”The good fight” dragit i gång, med ett nytt avsnitt i veckan på HBO Nordic. Metoo-anklagelser om övergrepp drabbar advokatbyrån, samtidigt som Diane Lockhart (Christine Baranski) fortsätter hemsökas av Donald Trumps nuna och röst, även hemma i sin äktenskapliga säng med republikanske maken Kurt (Gary Cole).
... mys. Nya säsongen av ”Fab 5” (Netflix), den här gången i Kansas City i Missouri, kom förra fredagen och jag har redan sträckkollat hela tjottaballongen. Må bra-reality när den är som allra bäst.
… sport. EM-kval och skidavslutning i all ära, men viktigast i helgen är VM i konståkning som sänds från japanska Saitama (SVT). I kväll är det damernas fria program och i morgon herrarnas. Anita Östlund och Alexander Majorov deltar från Sverige, men roligast blir att se publiken gå i spinn över sin hemmafavorit Yuzuru Hanyu, 24, som redan vunnit OS två gånger.
... lyxboende. Både ”Husdrömmar” (som avslutades i veckan) och ”Vem bor här” (premiär på SVT på måndag) skildrar människor med gott om pengar att lägga på sitt boende. Kreativt inspirerande, men också frustrerande för alla som knappt har råd att ta sig in på bostadsmarknaden över huvud taget. Varför inte ett program om hur man inreder klimatsmart och billigt, med minsta möjliga konsumtion?
… tragikomik. Egentligen är det oschysst att tipsa om tv-serier som inte går att se lagligt i Sverige ännu, men se det som en uppmaning till svenska kanaler att köpa in briljanta ”Shrill” med Aidy Bryant. I komediserien spelar ”Saturday night live”-stjärnan Annie, en ung journalist som ständigt och ofrivilligt blir påmind om sin övervikt. Den som stör sig minst på sin kropp är Annie själv. Trotsig, rörande och roligt.