Ett hjärtskärande slöseri

Yukio Futatsugi är ett geni – som inte får breda ut sina vingar i Crimson dragon

SHOOT ’EM UP Vill ni se en drake i en bur, se på Yukio Futatsugi.

I en rättvis värld skulle hans plats bland de stora varit självklar. Han har skapat två odiskutabla mästerverk, men om jag säger deras namn – ”Panzer dragoon saga” och ”Phantom dust” – kommer de att eka tomt i era huvuden. Han har, varje gång han fått tillfälle, visat att han kan leda stora projekt och skapa unika spelupplevelser, men ändå har han under mycket av sin karriär fått röra sig i tillbakadragna positioner på stora företag. När han till slut hoppade av Microsofts japanska spelavdelning var det av en enkel anledning: han var förbannat trött på det. När han grundade det lilla spelhuset Grounding Inc. var det av en lika enkel anledning: han ville flyga fritt igen.

Kinects hardcore-alibi

För tre år sedan utannonserade han rälsskjutaren ”Crimson dragon”, en andlig uppföljare till de båda första ”Panzer dragoon”-spelen. Och min första reaktion var att han hade lyckats.

Tråkigt nog blev det snart uppenbart att han var lika fjättrad som någonsin förut. Grounding hade kontrakterats av... Microsoft för att skapa ett hardcore-alibi för deras casualstämplade Kinectkontroll, och spelat utvecklades också som ett sådant. Det var klart för två år sedan. Men då sa Microsoft att vadå, vi skojade ju bara, ”Crimson dragon” skulle inte släppas till Xbox 360, utan till Xbox One. Och just det, skit i det där med Kinect, gör så att spelet funkar med vanlig handkontroll istället!

Mediokert – som väntat

Resultatet är vad man hade kunnat vänta sig. Det ser inte bra ut, det ser ut som spel brukar göra när de får hoppa mellan konsolgenerationer. Och det känns inte bra, det känns som ett Kinect-exklusivt actionspel som istället tvingats bli ett actionspel för vanlig handkontroll.

För någon som vet vad Futatsugi har i sig – ”Panzer dragoon saga” är utan tvekan mitt favoritspel genom alla tider – är det en sorg och en smärta att spela.

Det handlar om den rymdresande människan, och den planet vi har koloniserat. Precis som i ”Avatar” vill dess fauna inte veta av oss, och precis som i ”Avatar” ger vi fan i det. Människan har nämligen lyckats tämja planetens mäktigaste varelser – drakarna – och använder nu dessa för att skjuta ihjäl alla planetens mindre mäktiga varelser. Spelaren placeras på en drakrygg och skickas iväg ut på ett antal berg och dal-banor till brädden fyllda med fiender.

Fulare än ”Panzer dragoon”

Och som sagt, det ser inte bra ut. För grafiken används Unreal-motorn, och ja, jag är medveten om att denna har lite högre street cred än Sega Saturns 3d-processor, men ärligt talat – jag hade föredragit om ”Crimson dragon” sett ut som ”Panzer dragoon zwei”. Det 18 år gamla Saturn-spelet hade åtminstone en estetik som passade Futatsugis melankoliska undergångsberättelser – de murriga färgerna, polygonväggarna som knappt höll ihop, allt det kantiga, vassa, påtagliga med 90-talets lågupplösta 3d.

”Crimson dragon” ser istället ut som misslyckade Unreal-spel alltid gör. Det är ett gytter av färger, täckt av en hinna plastfolie. Man kan knappt tyda vad som händer på skärmen, och det är förstås förödande när det gäller en så precisionskrävande genre.

Får en chans till

Några andra förödande saker är att siktet känns svajigt, bandesignen oinspirerad, monsterdesignen olidlig, att handlingen presenteras i menyform och att man hela tiden upplever en stor distans mellan sig själv och det som händer på skärmen.

Det finns stunder när jag känner igen Yukio Futatsugi. Han har en enorm förmåga att frammana främmande världar, och det finns ett tema – det om människans tendens att betrakta det främmande som monster – som utforskas på ett relativt intressant sätt. Men på det stora hela är det här hans första stora misslyckande. Och visst är jag glad över att han har fått en chans att återupprätta sin heder – i och med den kommande remaken av ”Phantom dust” – men jag är samtidigt väldigt orolig.

Det nya ”Phantom dust” skapas nämligen också på Microsofts order, och Yukio Futatsugi är en drake som suttit länge i sin bur nu.

Kan det fortfarande finnas något som står i lågor inom honom?

Johan Martinsson