En svidande förolämpning mot fansen

Star trek-spelets skapare har ingen aning om vad Star trek går ut på

helskärm

ACTION Spock säger det bäst själv:

”Insults are effective only where emotion is present.”

När Digital Extremes utannonserade att de höll på att göra ett ”Star trek”-spel med ödlerasen Gorn som huvudfiende var det många nostalgiska fans, däribland jag, som förväntansfullt började räkna dagarna.

Egentligen borde vi redan där ha insett att Digital Extremes inte har någon som helst förståelse för vad ”Star trek” egentligen handlar om.

Gorn-rasen gjorde sitt första framträdande för 46 år sedan, i den första säsongen av ”Star trek: The original series”. Det är ett av tv-seriens sämsta avsnitt, och har egentligen bara blivit ikoniskt för den bisarra duellen i snigeltakt mellan kapten Kirk och Gorn-överbefälhavaren.

Få spår av tv-serien

Det är en väldigt rolig scen. Men om man tror att den är representativ för tv-serien i stort kan man knappt ens ha tagit sig tid att konsultera Wikipedia. ”Star trek” var progressivt och nyskapande, en tv-serie som inte väjde för ämnen som rasism, sexism och nationalism, som propagerade för miljömedvetenhet, förståelse för andra kulturer och ett egalitärt samhälle.

I ”Star trek”-spelet finns bara de lustiga ödlorna kvar.

Trots att det är ett katastrofalt spel i precis varenda bemärkelse är det just detta – Digital Extremes hån mot ”Star trek”-fansen – som svider mest. Det enda som påminner om tv-serien är namnen, några halvdana replikskiften som poängterar att Spock är lite för logisk för sitt eget bästa och en arketypisk fiende. Som vi givetvis får skjuta på bakom skydd in absurdum.

Generande dåligt

Digital Extremes visar sig nämligen vara lika bra på speldesign som de är på ”Star trek”-historia. Deras spel följer den simplaste av mallar, en som borde vara omöjlig att misslyckas med. Ändå är resultatet hackigt, buggigt och hopplöst långtråkigt. Ai-kompanjonen springer runt som en äggsjuk höna under striderna, går gärna vilse när man försöker ta sig från punkt A till punkt B och är så gott som oanvändbar när det ska co-op-pusslas. Försöken att blanda upp det monotona skjutandet med lika monotona tricorder-minispel och plattformsklättrande visar upp en skrämmande brist på fantasi.

”Star trek” är i alla avseenden ett generiskt filmspel, det vill säga generande dåligt. Det hade kanske kunnat bli åtminstone hyfsat spelbart om det inte så uppenbart stressats klart för att hjälpa till med marknadsföringen av den nya JJ Abrams-filmen, men det hade aldrig någonsin kunnat göra fenomenet ”Star trek” rättvisa.

Som förolämpning betraktat är det dock .

Jonas Högberg