Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Absurt svår klassiker – i skinande hd

Uppdaterad 2011-09-05 | Publicerad 2011-08-31

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus till Street fighter III: 3rd strike online edition

BEAT ’EM UP Alla behöver vi någon att se upp till. Någon som gör det omöjliga, som trotsar alla odds, som visar att allt faktiskt är möjligt.

Alla behöver vi en hjälte.

2004 fick beat'em up-spelarna sin hjälte. Det var på en ”Street fighter III: 3rd strike”-turnering som det hände. Daigo Umehara var nere på sin sista pixel hälsa. Hans Ken hade fått duktigt med stryk av Justin Wongs Chun-Li, och nu dansade de båda kämparna runt där de stod. När så Chun-Li startar sin kolibriliknande orkan av sparkar talar egentligen allt emot Daigo. Men då händer det.

Daigo parerar allt, vänder omedelbart på steken och slår ut Wong med sin egen specialare. Publiken rusar upp från sina stolar, vrålar som besatta, och kan helt enkelt inte tro sina ögon.

Absurt svårt

Vad som är så vansinnigt imponerande och viktigt att komma ihåg är att Daigo alltså inte blockerar anfallet, då hade han dött direkt. Han parerar det. Genom att trycka framåt i exakt samma ögonblick som en attack träffar kan man nämligen slå sig fri från alla slag och sparkar i ”Street fighter III”, vilket ger total skadeimmunitet. Givetvis är det rent absurt svårt.

Totalt parerar Daigo inte mindre än 15 ilsnabba sparkar i rad. Youtube-klippet har setts mer än tre miljoner gånger. Det är omöjligt att se det utan att drabbas av svår gåshud.

För en lekman är dock ”3rd strike” aldrig lika underhållande som dess stora hjältesaga. Det är ett, till skillnad från ”Street fighter IV”, oerhört elitistiskt spel som kräver att man lär sig alla karaktärers slag, sparkar och tricks, samt de taktiker som praktiseras. För att inte tala om de sjuka reflexer som är ett måste för att kunna ta till sig konsten att parera.

Lämpar sig bäst för nybörjare

Nyutgåvan av spelet som nu släpps till hd-konsolerna är dock den version som lämpar sig bäst för nybörjare. Här finns gott om svåra combo-utmaningar där alla led i attacken förklaras med stora, vänliga bokstäver. Man belönas dessutom för precis allt man gör.

Spelet håller hela tiden räkningen på hur många kast, eldbollar och pareringar man utfört och ger en poäng att spendera på karaktärsskisser, olika musikstycken (som remixats fint av svenske Simon Viklund!) och filmer. Det är ett bra incitament för att vilja bli bättre.

Vågar man testa sina vingar på allvar kan man också alltid ta sig an spelets största utmaning – att försöka göra om det Daigo gjorde på den där dagen för sju år sedan.

Och bli sin egen hjälte.

Följ Spela!

Vill du också ha koll på när vi publicerat nya recensioner, förtittar, krönikor och reportage?

Du kan följa Spela på både Twitter och Facebook.

Följ oss på Twitter här!

Följ oss på Facebook här!

Jonas Högberg