Ruvar på enormt djup
Publicerad 2013-05-28
Reus utmanar dig att tämja den mänskliga naturen
GUDSSIMULATOR Att möta gud.
Där har du vad all mänsklig kultur har försökt uppnå sedan urminnes tider.
För det mesta är det en strävan som ägt rum på ett rent metaforiskt plan. I ”Reus” sker det däremot bokstavligt.
”Reus” utspelar sig på en liten planet där fyra gudar lever i ett slags symbios. Var och en av dem har unika egenskaper, och du kan manipulera dem för att formge terrängen och skapa levande organismer. I takt med att livet på planeten blir mer komplext går också spelsystemet i samma riktning.
Inga självklara mål
Så småningom dyker det även upp människor – som snabbt utvecklas till ett slags virus. Ju högre och bättre byggnader du förser dem med, desto girigare blir de. De attackerar snabbt närliggande byar, till och med gudarna själva, när de inte får vad de vill ha.
Jag är väldigt svag för analogin över mänskligheten som ”Reus” målar upp. Det är ett spel utan självklara mål, där simuleringen ofta är själva poängen. Problemet som man brottas med är att balansera människornas inneboende girighet mot deras kreativitet. Gör det rätt och de reser civilisationer.
Skenet bedrar
”Reus” är en gudssimulator som tvingar dig ta ansvar för vad du skapar, för människorna i den här världen gör det inte. Konceptet ser sött och simpelt ut på ytan, men det ruvar ett enormt djup därunder.
Och det enda som kan hindra dig från att utforska det är den mänskliga naturen.
Carl-Johan Johansson