Något är ruttet i Final fantasys kungarike
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-17
Nya nätrollspelet är underskönt – och hopplöst komplicerat
NÄTROLLSPEL Square Enix hatar mig från djupet av sitt hjärta.
Någon annan förklaring kan jag inte komma på till varför de gjort ”Final fantasy XIV” till vad det är. Till varför man snart förpassas till monotont grindande när uppdrag och berättelse lyser med sin frånvaro. Till varför ekonomi och handel hanteras på ett hopplöst sätt. Och till varför enkla åtgärder som att öppna sitt inventory kräver att man först går in i spelets huvudmeny.
”Final fantasy XIV” håller dig inte i handen som andra nätrollspel. Det biter av den.
Jag vet inte om Square Enix medvetet försöker gömma ett väldigt simpelt spel bakom svårgenomträngliga hinder eller om de helt enkelt inte vet hur man gör – och jag är inte säker på vilket av alternativen som är värst. Men jag vet att de i ett slag lyckas utradera alla framsteg genren har gjort de senaste åren.
Spelet klamrar sig ändå fast vid två svaga plus. Det kan Square Enix tacka sina grafiker och musiker för – Eorzea är en stor och emellanåt underskön värld och kompositören Nobuo Uematsus melodier får spelet att sorgset klinga av ett förlorat arv.
”Final fantasy XIV” lockar med äventyr runt varje hörn. Men bakom den tunna fasaden är något ruttet i kungadömet Eorzea.
Magnus Eriksson