Underbart - trots en del missar
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-07-20
”Gran turismo” har jämte ”Colin McRae” bjudit på den överlägset bästa bilkörningen någonsin. I efterlängtade del tre är känslan ännu vassare. Blixtrande kontroll där varje kurva är ett test - där varje bilmodell och varje liten justering ändrar förutsättningarna helt. Härligt!
Men besvikelserna är många.
Playstation 2-grafiken är bitvis ruggigt detaljerad - men inte hisnande. Antalet bilar är kraftigt bantat från 500 till under 150. Det är mest exklusiva vrålåk kvar och där försvann charmen med att få busköra överkomliga bilar. Motståndarna är fortfarande osmarta och loppen en barnlek med tillräcklig trimning. Spelet är numera svårare i början, men snarare än en linjär utmaning blir ”Gran turismo 3” till vad man vill.
Experimentera - testa rallykörning, spara till drömbilen, mecka, finslipa de ytterst krävande banorna. Frågan är hur bra förare man kan bli. När 800 hästar kastar ut bakvagnen med ett tjutande - och man räddar hem den - sprider sig ett flin. ”Jag är bäst!” Och ”Gran turismo 3” är underbart.
Henrik Rudin