”Mirror moon EP” är ett estetiskt mirakel

Den fantastiska ytan gör det värt att spela – trots förvirring och frustration

ÄVENTYR Till en början verkar allting öde.

Man börjar på en liten röd planet utan några synliga landmärken att orientera sig efter. Den krökta horisontlinjen gör det omöjligt att se vad som finns framför en.

Ett hav av planeter

I skyn ovanför en hänger en måne. Den är en spegelbild av planeten man befinner sig på. Med dess hjälp går det att finna olika slags verktyg som används för att manipulera månen. Ett av dem låter dig rotera den för att se vad som finns på andra sidan. Ett annat skjuter ut ljuskäglor som reflekteras från månens yta och träffar din egen planet på motsvarande plats. Och på så vis lär du dig långsamt att orientera dig fram.

”Mirror moon” är ett estetiskt mirakel. Det låter dig utforska ett hav av planeter som allihop har sina unika pussel och miljöer. Det känns ofta tomt, men det är också meningen. Spelet handlar om känslan av att vara vilse, av att ha förlorat sin riktning.

Många kommer ge upp snabbt

Problemet är att det gör det lite för bra. Ingenting förklaras på förhand, vilket skapar förvirring och frustration. Ett par timmar in är man fortfarande osäker på vart man ska gå, och varför. Många kommer att ge upp ganska snabbt.

Och det är synd, för ”Mirror moon” är en unik upplevelse. En sån som inte går att förklara bra i ord. Den måste utforskas i sin egen takt istället.

De som gör det kommer upptäcka att spelet innehåller betydligt mer än bara en en fantastisk yta.

Carl-Johan Johansson