Hård action i klassisk tvåa

Alfred Holmgren

Häpnadsväckande snyggt men väldigt likt föregångaren

”Bioshock” kallades den tänk­ande mannens shooter, men det var snarare en shooter som fick folk att börja tänka.

Medan andra spel ser sig själva som filosofiska bara de citerar lite Nietzsche på laddningsskärmarna djupdök ”Bio­shock”i objektivismen – Ayn Rands lära om individens och marknadens okränkbara frihet. I sin jakt på denna frihet byggde fiktive magnaten och ärkekapitalisten Andrew Ryan undervattensstaden Rapture, långt bortom alla regeringars räckhåll. Här skulle han skapa sitt idealsamhälle, en isolerad bubbla av harmoni och välstånd, fri från parasiter och moralister. Men den ståtliga fasaden sprack, och vattnet forsade in tillsammans med mörka strömmar av girighet och anarki.

Redan i spelets inledning hade den skinande lyxen täckts av en hinna av smuts och blod.

När eftertexterna rullade hade metaforen drivits till sin spets. Ryan var död, hans dröm om de starka individernas paradis låg i ruiner. Poängen gick så att säga fram.

I ”Bioshock 2” stiger man dock återigen ner i Rapture, staden ”som inte var omöjlig att bygga på havets botten – den var omöjlig att bygga någon annanstans”. I stället för Andrew Ryan regerar doktor Sophia Lamb, en barsk dam som predikar extrem kollektivism över extrem egoism. Men trots allt som hänt är det mesta i Rapture sig likt.

Om det är någonstans som ”Bioshock 2” känns som ett kliv framåt så är det i actionsekvenserna, som både­ är hårdare och mer flexibla än tidigare. Och det är fortfarande svårt att inte häpna över den förfallna 60-talsestetiken. Färgskalan skiftar mellan smaragdgrönt och blodrött, mörk mässing och mögel. Politisk propaganda och käcka reklambudskap täcker väggarnas ruttna ekpaneler.

Kanske var försäljningsframgångarna det sämsta som kunde hända ”Bio­shock”. Kreativt utman­ande spel som ”Ico” och ”Killer 7” har i sina uppföljare tvingats kasta sig iväg i helt nya riktningar. ”Bio­shock 2” är i stället en klassisk Hollywood-tvåa. Spelvärldens svar på ”Terminator 2” och ”Aliens”. Det lätta­ andra spelet.

Utvecklarna ursäktar sin bekvämlighet med den gamla klyschan ”det finns fler historier kvar att berätta i Rapture”. Ytterligare uppföljare lär vara att vänta. En filmatisering är redan på gång. Den kapitalism­kritiska shootern har blivit big business.