Intressant trots tandlösa monster

Alexandra Roivas finner sin morfar brutalt mördad. I sökandet efter svar i dammiga bibliotek och knarrande korridorer i hans mystiska herrgård får vi återuppleva olika karaktärers bataljer mot ondskan genom historien – från romartid till nutid.

”Eternal darkness” stjäl skamlöst från H P Lovecrafts mörka värld där uråldriga monster lurar i underjorden. Det är en ambitiös vidareutveckling av ”Resident evil”-skräckspelen och introducerar förutom smidigare styrning en del smarta finesser. Vi drivs mot galenskap med synrubbningar och överraskningseffekter. Här finns ett sorts pussel för att uppfinna magi. Och det går att sikta var monstren ska skjutas eller huggas.

Men trots olika hjältar är kapitlen ganska snarlika och vi möter samma hasande zombier om och om igen. Varken grafik, musik, story eller effekter förmår framkalla några speciellt kalla kårar. Finesserna spretar och känns pålagda i stället för att skapa en mustig helhetsstämning.

Fast visst är det en lång och intressant resa. Väl värd att uppleva. Trots att underjordsvarelserna är ganska tandlösa.

Henrik Rudin