Helt utan filmens alla förtjänster
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-01-23
Det är säkert lockande att göra spel av den läckra kinesiska kung-fu-filmen. Men också krävande – med de otroliga slagsmålsscenerna som förlaga.
Men så här illa hade det ju inte behövt bli.
Vi fäktas och sparkas, genom olika scener som tempelgårdar och bergslandskap. Genast kommer man att tänka på spel som ”Tenchu” och ”Onimusha”. Långt ifrån perfekta så är de vida smidigare och bättre konstruerade än detta.
Svårighetsgraden varierar något extremt. Jag hade grava, frustrerande problem redan med första nivån. Därefter blir huvudpersonen allt tåligare och en bit är det sedan rena barnleken. Tills vi plötsligt möter någon närmast omöjlig elaking eller tvingas till extrema balansakter över lavafloder. Nivådesignen är konstig och vartenda nytt moment irriterar snarare än utmanar. De helgalna kamerarörelserna och begränsade vyerna gör saken ytterligare lite värre.
De insprängda sekvenserna från filmen ger bara ett resultat: att påminna oss om all den häftiga akrobatik och stämning som inte spelet kan erbjuda.
Henrik Rudin