”Fifa 14” känns i hela kroppen

Exklusivt: Spelas Jonas Högberg på plats i London för den första demonstrationen

Det går alltid att göra ett bättre ”Fifa”.

Det blir uppenbart när Aftonbladet som enda svenska publikation kommer till London för att skärskåda årets upplaga av världens mest populära fotbollsspel.

Ny bollfysik, ett mer utvecklat mittfältsspel samt en massa nya, nördiga detaljer står på menyn.

Och kraven är högre än någonsin.

Skottet skär som en solstråle genom ett mörkt och dammigt rum.

Det börjar utanför straffområdet. Skruvas en aning till vänster innan bollen antar sin bana åt höger. Stiger förrädiskt långsamt innan det hittar sin plats i målvaktens vänstra kryss.

Och någonting är annorlunda.

Den här gången känns det i hela kroppen.

Jag befinner mig i London, på den första pressvisningen av ”Fifa 14”. Den en och en halv timme långa presentation som Electronic Arts utsatt oss journalister för har knappt innehållit några gameplay-bilder från spelet. Istället har vi vackert fått hålla till godo med rudimentära animationsvideor, ett jämntjockt idisslande av Powerpoint-information och ett nästan kväljande sifferskryt om

och dess försäljningsframgångar.

Vitaliserar hela kroppen

Producenten Nick Channon inleder dessutom med att peka på hur spelseriens höga snittbetyg på recensionssajten Metacritic agerar värdegrund för utvecklarnas motivation. Något som med en brännande tydlighet visar hur ”Fifa” alltmer utkristalliserats som den genomkommersialiserade fotbollssportens spegelbild.

På gott och ont, så klart.

För även om man kan ifrågasätta Electronic Arts drivkrafter råder det inga tvivel om att de verkligen förstår lockelsen med fotboll, varför det är världens mest populära sport.

När EA levererar sitt svar, i form av videon med det mäktiga målskottet, är det som om varenda atom i hela kroppen plötsligt vitaliseras. Det är ett fantastiskt skott, ett skott som känns ända ner i magen.

Ett skott som, på några magiska sekunder, förvandlar ”Fifa 14” till ett av årets mest efterlängtade spel.

Mittfältet i fokus

Den nya, till synes extremt imponerande bollfysiken är långt ifrån allt som EA vill berätta om. Ansatsen som spelaren tar för att skjuta har nu animerats till fullo, till skillnad från tidigare spel som automatiskt knuffade fram spelaren till bollen. Det betyder att man äntligen får ett visuellt kvitto på varför man ibland bara får iväg tama fösningar – och ibland sätter en rykande projektil i ribban. Att man dessutom ska kunna springa runt bollen en aning för att skaffa sig en bättre skottvinkel torde vara ett ypperligt sätt att slipa bort de få kanter som kvarstår kring boxspelet.

Frågar man EA själva är det dock inte anfallsspelet som varit deras största fokus i år – utan mittfältet. Tack vare en än skarpare artficiell intelligens ska inte försvarare tappa markeringar lika omdömeslöst som tidigare, något som bör ge uppbyggnadsspelet mer vikt. Spelarna kommer tvingas variera sina attacker mycket mer i hopp om att kunna överlista försvararna.

Nördigare än någonsin

Den kanske coolaste nya detaljen är hur smarta spelare kan använda sig av sina kroppar för att freda bollen i alla tänkbara lägen. En rush längs högerkanten kunde i tidigare spel lätt borstas bort av en pressande motståndare, men här har man möjligheten att blockera dem med en tung axel eller en utsträckt arm. Funktionen utförs med ett enkelt klick på vänstertriggern och ser ut att vara ett strålande hjälpmedel för att öppna upp ytor. Ytor där fjolårets revolutionerande first touch control-mekanik tillåts skina ånyo – de oförutsägbara bollmottagningarna har nämligen implementerats i själva dribblandet. Bollen ligger inte längre limmad vid fötterna utan pendlar mellan olika avstånd beroende på hur pass bollsäker spelaren ifråga är. Gärdsgårdsspelare och klumpfötter får passa sig så de inte tar sig vatten över huvudet.

Jag har inte fått spela en sekund av ”Fifa 14”. Det hindrar mig inte från att längta efter det förbehållslöst. Serien tycks nördigare än någonsin, och tillskotten har potential att vara ännu en betydande injektion av gräsdoftande realism.

Det ser visserligen ut som att EA försöker uppfinna hjulet än en gång. Men kanske blir den här versionen en verkligt annorlunda upplevelse.

För om det känns så här fantastiskt att bara följa en fotbolls bana mot mål – hur kommer det då inte att kännas att få avfyra det där skottet själv?

Jonas Högberg