Så sexistiskt att man vill kräkas

Project x zone är ett anskrämligt crossover-spel

ROLLSPEL ”Project x zone” är spelvärldens Ullared. Det är billigt, det kryllar av folk och det är fruktansvärt enerverande.

I hopp om att tjäna lite snabba pengar på desperata fanboys har Namco Bandai, Capcom och Sega bestämt sig för att trycka ner hundratals av sina karaktärer i ett och samma rollspel. Resultatet är anskrämligt.

Dummare än Adam Sandler

Striderna är förvisso egensinniga, men saknar flärd. Varje attack triggar en slagserie som jugglar motståndaren, och lyckas man sedan landa nästa slagserie exakt innan motståndaren når golvet gör man mer skada. Det är ett system som underhåller i ungefär en halvtimme – därefter inträder en oändlig leda.

Handlingen gör inte mycket för att råda bot på den. Det hela har något att göra med dimensionsportar, men är bara en sorglig ursäkt för att Jin Kazama ska få snacka lite skit med Chris Redfield. Och skit är verkligen rätt ord. Konversationerna är mördande tråkiga, sexistiska och dummare än Adam Sandlers samlade produktion.

Vill kräkas

Bara en sån sak som att alla ”sexiga” tjejer (99 procent av alla kvinnliga karaktärer) villigt tackar ja till att stå modell för snuskhummern Frank Wests kamera får mig att vilja kräkas. Objektifierandet genomsyrar hela spelet. Det går så långt att jag inte ens blir förvånad när en snubbe i extremt löjliga kläder påpekar för en tjej med väldigt lite kläder att hon är störtsnygg men verkar korkad.

Hennes reaktion?

”Jag vet inte om jag ska bli smickrad eller förolämpad.”

Min reaktion?

Dra åt helvete, ”Project x zone”.

Jonas Högberg