GES tillbaka för två konserter i sommar

Jan-Olov Andersson

”Ett pojkband för vuxna kvinnor”

Utan Thomas Ravellis straffräddning hade det kanske inte blivit mer än en låt.

I sommar ställer sig åter Anders Glenmark, Tomas ”Orup” Eriksson och Niklas Strömstedt – GES – på en svensk konsertscen.

– Min fru (tv-profilen Jenny Strömstedt) tycker vi är ett pojkband för vuxna kvinnor, säger Niklas till Nöjesbladet.

När vi träffas under tisdagseftermiddagen för att prata om GES båda konserter i Slottsruinen i Borgholm 19 och 20 juli nästa år, sitter de tre artisterna och dricker champagne mitt på dagen.

– Jag fyller år i dag, säger Orup, inte lika glad över att berätta vad han fyller (58 år).

GES är trion vars ”När vi gräver guld i USA” är en av alla tiders största svenska popklassiker. För alltid förknippad med svenska fotbollslandslagets VM-brons i USA 1994. En succéturné året efter och en skiva som sålde i en halv miljon exemplar.

Om vi backar bandet lite grann, så var det ingen självklarhet att GES skulle bli ett band på det sättet.

– Det är ju Ravellis straffräddning, säger Niklas Strömstedt.

– Annars hade det bara blivit fotbollslåten, that's it, säger Anders Glenmark.

– Och den hade väl inte blivit en hit heller, utan landslagets framgångar, säger Orup.

Började på Bygget i Åre

Förlagan till GES hette faktiskt Miss Ellies Kapell. Trion, Gyllene Tider-trummisen Micke Syd och Tommy Ekman från Style underhöll på Bygget i Åre en aprilvecka 1993. En förvånad publik fick höra de kända artisterna sjunga varandras låtar.

– En tidig variant av ”Så mycket bättre”. Och bandets namn kom från att Tommy Ekman var så himla lik Miss Ellie i ”Dallas”, säger Niklas.

– En tid efter det berättade Niklas att han fick frågan om att skriva fotbollslandslagets VM-låt. Anders och jag liksom tvingade oss på honom, säger Orup.

Redan över en lunch på Melrose Avenue i Los Angeles började de prata om att göra en hel skiva ihop. När Tomas Brolin, Kenneth Andersson, Ravelli och de andra sedan hade gjort sitt på fotbollsplanen och hela svenska folket hade lärt sig refrängen till ”När vi gräver…”, satte de sig i Niklas halvtomma hus i Saltsjö-Duvnäs i tre veckor och skrev låtar.

– Fan, Niklas, de bär ut ett stort skåp, ska hon verkligen ha det? sa någon av er till mig, minns jag, säger Niklas, som då just hade skilt sig från Efva Attling.

Blir inga nya låtar

– Vi skrev musiken ihop. När vi hade grundstrukturen brukade Niklas och jag sätta oss i köket och pilla med texterna, medan Anders satte sig vid pianot med arrangemangen, han var ju producent, säger Orup.

En andra, inte lika framgångsrik, skiva kom åtta år senare.

– Den första är bättre, vi skulle ha gjort den andra direkt – eller nu, säger Orup.

Men några nya låtar blir det inte nästa sommar, utan en mix av GES-låtar och hits från deras respektive karriärer.

När jag ifrågasätter om de ska dra igång hela GES-maskineriet för bara två konserter, säger Orup:

– Vi släpper biljetterna till två konserter, det är inte en lögn.

Jag tror du ljuger. Om det blir snabbt utsålt, då?

– Det får tiden utvisa. Jag har fortfarande inte ljugit…