30 år sedan Kurt Cobains död: ”Många människor känner fortfarande smärta”
Årsdagen uppmärksammas av Nirvana-fans över hela världen
Publicerad 2024-04-05
Det har gått 30 år sedan musikvärlden vaknade upp till nyheten att Kurt Cobain var död.
På årsdagen av Nirvanasångarens självmord sörjs han av den enda journalisten som lyckades komma honom nära:
– Kurt var väldigt mån om att framställa sig själv som drogfri, vilket han inte var, säger Michael Azerrad till Aftonbladet.
Det har gått tre decennier sedan Kurt Cobain gick ur tiden. När Nirvana-sångaren stoppade ett hagelgevär i munnen i Seattle den 5 april 1994 satte han punkt för en av musikhistoriens mest osannolika framgångssagor. Från sina rötter som ett litet garageband i Aberdeen, Washington, tog Nirvana världen med storm 1991 i och med skivan ”Nevermind” och jättehiten ”Smells like teen spirit”. Men den heroinmissbrukande Cobain trivdes inte i strålkastarljuset och valde att ta sitt liv några veckor efter sin 27-årsdag.
Oväntade vänskapen med Cobain: ”Han kände sig bekväm”
Årsdagen av hans död kommer att uppmärksammas av Nirvana-fans över hela världen. Men för de som kände honom personligen är den 5 april ett datum som smärtar dem på ett betydligt djupare plan.
I början av 1992 var Michael Azerrad en ung frilansjournalist från New York när han fick i uppdrag att intervjua Cobain för en artikel i magasinet Rolling Stone. Deras möte blev början på en oväntad vänskap, och ledde på sikt till att Azerrad skrev den enda Nirvana-biografin med Cobains medverkan som släpptes under hans livstid: ”Come as you are: The story of Nirvana” (1993).
– Första gången jag träffade Kurt var när jag åkte till hans och Courtneys (Love, Cobains fru) tillfälliga bostad i Los Angeles. Jag var nervös inför att träffa honom, men i samma stund som han sa ”hej” slappnade jag av. Jag tänkte för mig själv: ”Jag känner ju den här killen!”, berättar Michael Azerrad.
– Under vår intervju berättade Kurt att hans föräldrar skilde sig när han var runt tio år gammal, och att han blev ett melankoliskt barn efter det. Det var såklart en berättelse som miljontals andra människor delade, men det var exakt min berättelse också vilket jag sa till honom. Vi märkte också att vi båda hade varit ”stoners” (ungefär: ”flummare”) i high school, och vi hade vuxit upp med samma musik: Aerosmith, Kiss, the B-52's, Led Zeppelin, Queen, the Beatles, the Cars och Black Sabbath. Det gjorde att han kände sig väldigt bekväm med att prata med mig, fortsätter han.
”De hade blivit tillfälligt fråntagna vårdnaden”
Att det skulle bli en bok var dock inget som diskuterades under detta första möte. I augusti 1992 föddes Kurts och Courtneys dotter Frances Bean, men paret plågades vid det här laget av skandalrubriker om deras påstådda heroinmissbruk. Myndigheterna inledde en vårdnadsprocess om deras dotter och det var i denna veva som Michael Azerrad fick frågan om han ville skriva en bok om Nirvana:
– De hade blivit tillfälligt fråntagna vårdnaden av sin bebis, mycket på grund av en fientlig tidningsartikel. Jag kan inte ens föreställa mig hur traumatiskt det måste ha varit. Så Kurt var väldigt mån om att framställa sig själv som drogfri, vilket han inte var, säger Azerrad.
En intensiv period av intervjuer följde, där Michael Azerrad tillbringade otaliga timmar med Kurt Cobain och de övriga medlemmarna i Nirvana – basisten Krist Novoselic och trumslagaren Dave Grohl. När ”Come as you are” släpptes 1993 möttes den av lysande kritik och sålde bra, men under åren efter Cobains självmord stod det klart att en del av de saker han hade berättat i boken inte var helt sanna.
Rättade osanningar
Det var delvis därför som Azerrad nyligen tog beslutet att skriva en utökad och uppdaterad version av boken. I höstas kom ”The Amplified Come as you are”, där han går tillbaka till den ursprungliga texten och kompletterar den med de insikter han fått med tiden.
– Jag hade länge velat skriva ner en del tankar om boken, och kanske posta dem på min blogg. När jag började läsa om den insåg jag att det fanns en hel del att säga. Det var den enda boken som skrevs medan bandet fortfarande fanns, och medan fenomenet som var Nirvana fortfarande pågick. Jag upptäckte flera återkommande teman i ”Come as you are”, teman som jag inte lade märke till när jag skrev boken. Det berodde delvis på att jag skrev under tidspress, men också för att man kan vara så nära något att man har svårt att se det, säger Michael Azerrad.
– Några av de teman jag upptäckte var Kurts känsla av skam, hans behov att bli accepterad av sina kollegor inom indierock-scenen, hans behov att lämna sin hemstad Aberdeen bakom sig och sättet han alltid skuldbelade andra för sina egna tillkortakommanden och frustrationer. Så ”The amplified Come as you are” är som en ”directors commentary” på en dvd. Utöver Robert Greenfields bok om Rolling Stones, “Ain't it time we said goodbye” (2014), tror jag inte att någon har gjort något liknande, fortsätter han.
”Många människor känner fortfarande smärta”
För Michael Azerrad var det också en känslomässig upplevelse att återvända till de 30 år gamla intervjuerna. Den nya utgåvan innehåller bland annat en epilog om tiden efter att hans bok släpptes – och innan Kurt Cobain valde att lämna jordelivet.
– Jag höll kontakt med Kurt efter att boken var klar och jag reste till och med med Nirvana under deras sista USA-turné. De kapitlen var svårast att skriva. De innehåller saker som jag har velat säga i trettio år, säger han.
– Många människor känner fortfarande smärta över Kurts bortgång, och ”The amplified Come as you are” är ett försök att förstå vad som hände. Inte bara för Nirvana-fans, utan även för mig själv. Att jobba med boken var en helande upplevelse.
