Svingar skamlöst – rätt mot underlivet
Uppdaterad 2012-10-29 | Publicerad 2012-10-27
Gojira
Precis då andranumret ”Flying whales” står på randen till att brista under sin egen tyngd träder ett varsamt plockparti in.
En knapp minut som lugnar temperamentet en smula, en luftig paus innan trycket pressar axlarna nedåt igen. På sitt sätt är presentationen typisk för kvartetten från Frankrikes absoluta sydvästhörn.
Sinnesbombardemang
Dess upplägg är precis så äventyrligt, med en repertoar som spänner mellan i högsta grad elementärt dödsupplopp i ”Wisdom comes” och rytmiskt teknikmetalpetande i ”L’enfant sauvage”.
Simultant är det ett brokigt utfall som stundtals vill få dig att klia skägg, för att därefter göra ungdomarna sällskap i bråkgropen nära scenen. Den utmanar, bjuder in och serverar te och kakor – innan den skamlöst svingar mot underlivet.
Ett dynamiskt uttryck som iscensätts av ett stroboskop- och projektionsburet sinnesbombardemang som når sin slutliga konklusion när trummisen Mario Duplantier, i stället för att på sedvanligt rockstjärnevis tacka för sig från scenen, gör ett ryggdyk ut bland publiken.
Ett infall som poängterar att Gojira är äkta. En samling av kött och blod, som trivs väldigt bra när kontrasterna får tjurrusa under en och en halv timme.