In Flames är i bra form – när det väl hörs
Uppdaterad 2023-06-22 | Publicerad 2023-06-21
KONSERT In Flames gör sin efterlängtade debut på Lisebergs stora scen.
Det hade kunnat bli en homerun.
I stället hemsöks spelningen av ostadigt ljud.
In Flames
Plats: Liseberg, Göteborg. Publik: 10 000 (slutsålt). Längd: Cirka 75 minuter. Bäst: Den gamla godingen ”Behind space”. Sämst: ”End of transmission”, som gör sin livedebut, lyfter inte riktigt. Sedan är det förbaskat synd att Anders Fridéns sång knappt hörs.
GÖTEBORG. Det har tagit tre decennier men äntligen står In Flames, en av Sveriges största musikexporter, på Lisebergs stora scen.
Att metalbandet drabbades av ett stort bakslag för några veckor sedan när basisten Bryce Paul hoppade av, just som en intensiv festivalsommar stod för dörren, märks inte.
Både Björn Gelotte och Anders Fridén ser ut att sväva på sockerspunna moln.
Säkert är spelningen en dröm som går i uppfyllelse.
Tyvärr är ljudet inte särskilt välbalanserat.
Ofta drunknar Fridéns sång i ett muller av bas och trummor. Under ”Darker times” och livepremiären av ”End of transmission” hörs han knappt alls.
Det är så synd.
Fridén är i oförskämt bra form. Hans lungkapacitet, uthållighet och röstomfång tycks bara bli bättre för varje år som går.
Ibland försvinner även nyanserna i Chris Brodericks och Gelottes gitarrspel.
Särskilt lidande blir ”The great deceiver” och ”Everything’s gone”. Låtarnas melodiösa mangel är som gjort för massdyrkan, men jag är ganska så säker på att många inte ens hör att det är dessa låtar som spelas.
Ljudet blir gradvis bättre. Om än marginellt.
Åtminstone tillräckligt för att försätta publiken i extas under ”Cloud connected” och ”Only for the weak”. Då hörs också Niels Nielsens keyboardmelodier för första gången.
En dryg timme in i spelningen sätter sig Fridén i en bekväm skräddarposition vid scenkanten och håller en lång monolog om kärleken till fansen. Det är uppenbart att frontmannen inte vill att kvällen ska ta slut.
Mitt i allt går han med på att signera en keps och blir alldeles kladdig om händerna av en silverpenna.
Just då faller några enstaka regndroppar ner från himlen. Det är som att någon högt däruppe blir rörd av ögonblicket och den goda stämningen.
Det blir i alla fall jag.
Trots allt är det något väldigt speciellt med att se In Flames på hemmaplan. Även om Göteborgskopplingen har spätts ut rätt rejält de senaste åren.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, Twitter och Spotify för full koll på allt inom musik.