En vanlig trubadur – med odödliga låtar

Evan Dando i Malmö

Ibland kan det vara svårt att acceptera att Evan Dando reducerats till en ganska vanlig slackertrubadur. Särskilt med tanke på att Dando i början och mitten av nittiotalet - då han fortfarande var frontfigur i den älskvärda powerpopgruppen The Lemonheads - spelade in och gav ut två av det gångna decenniets allra bästa album.

Skivorna "It"s a shame about Ray" och "Come on feel The Lemonheads" innehåller nästan lika många odödliga melodier som Simon & Garfunkel-boxen "Old friends".

Många av dem känns dessutom oöverträffade än i dag, vilket inte har ett dugg med nostalgi att göra. Det är ett välkänt faktum.

Tio år senare står han bara där. Han försöker inte ens överrösta barsorlet till höger om scenen. Han säger "oh" när en sträng går av mitt under låten "Rudderless", tackar publiken med jämna mellanrum och strör ut sina största hits i en både tillbakalutad och rasande takt.

Fulländad musik

På mindre än en halvtimme presenterar han ett nästan oförskämt stort antal fulländade poplåtar:

"The great big no", "Buddy", "Bit part", "Into your arms", "Favorite T", "Down about it", "The outdoor type""

Framförandet är ibland bara ett slöseri med publikens pengar. Låtarna är däremot ovärderliga.

Evan Dando

Här kan ni se Evan Dando:

Markus Larsson