Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

’Folk tror att knark dominerar ens liv’

Uppdaterad 2013-03-14 | Publicerad 2013-03-13

Albumaktuella Hästpojken om de galnaste ryktena kring bandet

Nya Gessle?  Texterna på nya albumet är fortsatt karaktäristiskt mörka men en ny referens är Gyllene Tider.  ”P3 ringde och frågade: hur känns det att sjunga exakt som Per Gessle. Jag vet inte om det är bra eller dåligt”, säger Martin.

Sprit och knark.

Albumaktuella Hästpojken gör upp med myterna om slarv och ­dekadens.

– Jag hörde på omvägar: Martin slår sin flickvän, säger Martin Elisson.

Per Gessle.

Det tog tre år. Och en massa ångest.

Men nu är Hästpojken tillbaka med albumet ”En magisk tanke”.

– Det har varit tunnelseende. Man har jobbat jobbat jobbat – och sen fallit ihop, säger sångaren Martin Elisson, 32.

– Det är inte så att vi röker gräs och bara jammar. Det är fokus och äta nyttigt, säger gitarristen och andra halvan Adam Bolméus, 32.

Ni framställs annars ofta som ganska dekadenta och struliga.

– Vi har varit dåliga på att hålla isär privatlivet. Ta Orup. Ingen vet om han är strulig privat. Han har alltid varit proffsig, säger Adam.

– Och han skriver låtar om Mercedes Benz. Att jag någon gång har använt ordet knark i texter, det läser folk in massor i. Att det dominerar ens liv, säger Martin.

– Men det är inte helt omotiverat när det gäller Bad Cash Quartet. Vi var tjugo år och på turné. Det är klart man super mycket, och är i en miljö där det uppmuntras. Det är ingen som säger att det är fel.

Skriven från grunden

Hästpojken slog igenom med skivan ”Caligula” 2008. Tätt därpå följde ”Från där jag ropar”, 2009.

Nya plattan är den första som är skriven från grunden. Tidigare har bandet blandat överblivet material från tidigare band med nya låtar.

– Det är lätt att få kramp, liksom: tänk om det inte går? Men den här skivan är mer ett album. Låtordningen var viktig. Vissa låtar var tvungna att komma efter varandra, säger Adam.

Slog igenom i tonåren

Adam och Martin slog igenom som tonåringar med Bad Cash Quartet 1998.

När klasskompisarna funderade över högskoleval åkte Martin och Adam turné.

Den klassiska mognadsprocessen blev något fördröjd.

– Jag var 24 när jag började inse att vi har spelningar, sen ger det pengar, och så får jag de pengarna. Sådana förhållanden var jag tvungen att inse. Det tog mig flera år, och det kämpar jag fortfarande med, säger Martin.

– Men det är inte det klassiska barnstjärnesyndromet, att man växer upp och bara dör för att man inte klarar av världen.

Nakenskandaler

Men att leva hela sitt vuxna liv i offentligheten har också fört med sig en del rykten.

Knarkreferens och nakenskandaler i kvällstidningar har gjort sitt. Men vissa rykten är svårare att förstå.

– Det var det konstigaste. Vi hade en låt där jag sjöng ”I’m dying to amuse you. I used you”. Den raden förvanskades i någon sorts visklek. Folk kom fram till mig på krogen. Sen hörde jag på omvägar: Martin slår sin flickvän, ­säger Martin.

Vad svarade du?

– Jag sa att det var sant. Nej. Jag har ingen flickvän, sa jag. Det har jag aldrig haft, säger han och skrattar.