Hårda tyskar smälter den svenska snön

Rammstein är fantastiska showmän

På någon spartansk klubb, med medlemmarna banalt klädda i jeans och t-shirts, skulle Rammstein sannolikt vara en hopplös parentes.

Mekanisk metal

Stora delar av de här hundra minuterna innehåller monoton, mekanisk metal som inte alls är något speciellt, och det händer förvånansvärt ofta att trumspelet fasar ur och Till Lindemann sjunger yvigt.

Det är själva showen som gör detta till en smått fantastisk föreställning. Just när vintern har huggit tag i Sverige får tyskarna oss att tina, smälta och brinna upp i ett fullsprängt Globen som rymmer allt de vill ta sig för.

På en metallisk, karg och industriellt sparsmakad scen får vi se keyboardisten Christian "Flake" Lorenz strutta runt som något slags hybrid av en spattig dagisfröken och upprorisk jugend, frontmannen leker med eld och hela attityden är så hemskt disciplinerad att det skapar ett behagligt obehag.

Då är det bara en extra finess att pumpandet i bitar som färska "Moskau" och "Morgenstern" är högst aktningsvärt.

Rammstein

Marcus Grahn