West skulle kunna hålla Wembley i ett järngrepp

Inramningen kunde inte ha varit mer anspråkslös.

På scen står bara den välklippte producenten och artisten Kanye West och försöker likna en proper collegestudent med dyr halskedja. Och bakom honom vänder en fingerfärdig dj skivor.

Det är allt.

Frånvaron av klassisk hiphoprekvisita - livvakter, pyrotekniska effekter, sidekicks - blir nästan minimalistisk.

Anonym sidekick

Jo, i mitten av den knappt 60 minuter långa konserten kliver tydligen en sidekick upp på scenen. Han kallar sig för GLC och är så anonym att han knappt syns.

Men Kanye West är inte bara årets mest anlitade och kanske också främsta hiphopproducent. Han har större energi än en dopad vessla och utstrålningen skulle kunna hålla ett fullsatt Wembley i ett järngrepp.

Trist scrachsolo

Dessutom är solodebuten "The college dropout" en av årets skivor. I stort sett varenda låt känns redan som en mindre klassiker: "All falls down", "Through the wire", "Never let me down"...

Då spelar det ingen roll att den fingerfärdige dj:n

fyrar av ett tio minuter långt scratchsolo som lyckas vara tristare än Eddie Van Halen.

Under "Jesus walks" låter det som att de sju små dvärgarna marscherar till morgonskiftet nere i gruvan.

Det är, precis som spelningen i övrigt, lysande.

Kanye West

Markus Larsson