Räddad av finalen

N.E.R.D. är ojämna

helskärm

Avslutningen är i det närmaste perfekt.

Två låtar suddar nästan ut intrycket av att N.E.R.D. ibland kan vara ett av världens segaste band.

I hitsen ”Rock star” och ”Lapdance” slänger gruppen - som kvällen till ära består av producenten och artisten Pharrell Williams, rapparen Shay och funkrockbandet Spymob - ner knallhård metal och ännu tuffare hiphop i samma moshpit och får den vanligtvis så intima och vuxet tillbakalutade konsertlokalen att flyga i luften.

Ursäkt för öl

Vägen dit är dock späckad av partier som blir en ursäkt för att köpa en öl i baren.

Missförstå mig inte.

N.E.R.D. kan i sina bästa stunder vara ett väldigt furiöst och väldigt modernt garagerockband. Ett garagerockband som är lika intresserade av det som händer runtomkring dem i dag som av alla historiskt viktiga namn som brann upp före eller strax efter 1969.

Otäckt intensivt

”Provider” bärs fram av den entusiastiska publiken. ”Brain” är nästan otäckt intensiv. Och nya singeln ”She wants to move”, under vilken Pharrell plockar upp åtta unga damer från publiken och uppmanar dem att skaka, rulla och dansa, är betydligt bättre live än på skiva.

I övrigt är det nya låtmaterialet från kommande skivan ”Fly or die” hopplöst flummigt och skissartat. ”Backseat love” är tyvärr bara ett exempel där N.E.R.D. lyckas med bedriften att vara tristare än Lenny Kravitz.

N.E.R.D.

Markus Larsson