Di Leva sprider enbart gemyt
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2004-10-30
SUNDSVALL
Själens krigare på Kjell Lönnås estrad – onekligen en händelse som ser ut som en tanke.
För det är den gemytlige allsångsledaren Di Leva som gett sig ut i hösten.
Både bra och dåligt, tycker jag.
Bra för att han, som alltid, fungerar förträffligt i rollen som underhållare.
Kontakt
Gästriken har den garvade ståuppkomikerns kontakt med publiken och skapar en hög och god stämning i det fullsatta konserhuset. Tillika behärskar han det helt avskalade format som tillämpas under den här höstshowen till nära nog fulländning.
Med blott akustisk gitarr, och nätta, lyhörda syntmarkeringar signerade Andreas Ahlenius, lyckas Di Leva karva ur själva hjärtat i många av sina sånger.
Underhållning
Det dåliga – om nu ett så starkt ord måste tas i bruk – består i att han överger det mer utmanande tilltal som var så angenämt att få återuppleva på senaste albumet.
Han oroar med kommentarer om ”själens slakthus”, men de obehagliga frågorna ställs bara i enstaka låtar.
Synd.
Vi behöver uppviglaren Di Leva.
Men i höst får vi ”bara” underhållning.
Di Leva
Per Bjurman