Plågsamt tjatigt, Scorpions
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2004-09-03
Annexet i Stockholm
Scorpions
Annexet, Stockholm
Ungefär halvvägs in i konserten kommer en låt som heter ”Remember the good times”.
Det är säkert högst ofrivilligt, men detta kvasinostalgiska pekoral sammanfattar det hela rätt bra.
Förnedringen skulle kunna vara total. Knappt fyra månader efter att veteranerna toppade fredagskvällen på Sweden Rock Festival inför dryga 15 000 personer har gruppen degraderats från rymliga Hovet till betydligt mindre Annexet.
Och det till ett Annexet som är långt ifrån slutsålt, måste tilläggas.
Men som de proffs de är, vi pratar ändå om dryga 30 år i branschen, tar Scorpions det hela som en utmaning. Av sura miner märks inte mycket och energiknippet Klaus Meine är precis lika ystert och studsande lyckligt som brukligt.
Plågsamt uttjatad
Det hindrar inte bandet från att lida av precis samma brister som senast. Ett alldeles för stort utrymme ges åt material från senaste skivan ”Unbreakable” och inte ens de för karriären så avgörande balladerna sitter riktigt som de ska.
Under ”Still loving you” står gitarristen Matthias Jabs mest och grimaserar åt någon i kulissen och ”Wind of change”? Ja, om du slog upp ordet ”uttjatad” i ett hyggligt modernt lexikon skulle du där hitta en bild av singelomslaget till denna plåga från 1990.
Återigen räddas tyskarna av materialet från guldåren 1977–1984 och det är endast i dessa stycken Scorpions uppnår någon form av lyster och riktigt sväng.
”Remember the good times”? Ja, just det.
Mattias Kling