Mäktigt, Metallica

Det här handlar bara om ren rak metal

OSLO

Om du trodde att jultomten var en fryntlig man med röd luva är det läge att tänka om.

I år har han delat upp sig själv på fyra, klär sig uteslutande i svart - och bjussar på klapparna hela 22 dagar för tidigt.

Klassiskt, kallas det.

Det är faktiskt riktigt synd om Sverige.

Att behöva vänta ett halvår på en dylik urladdning måste te sig som olidligt - speciellt då Metallica på Europapremiären är i en formidabel form, som ofta faktiskt är i paritet med guldåren runt 1991.

Uppsluppen stämning

Stämningen i Spektrum är stundtals nästan uppsluppet lekfull. Kvartetten lattjar friskt med inledningarna till bland andra "Frantic", "For whom the bell tolls" och "Sad but true" som om den nästan bubblar över av självförtroende och pondus i sin iver att ta varenda ton så långt det går.

Men med en låtlista som nästan är befriad från sprickor och sorgkanter finns det fog för ett högburet huvud.

Så ska det vara

Från "Blackened" till "Hit the lights" bevisar thrash-veteranerna hur de har kunnat stå starka trots dödsfall, interna bråk och missbruk.

Och det handlar inte om något komplicerat eller mystiskt, bara om ren rak jävla metal tills jeansen spricker i sömmarna och nacken packar in.

Precis som det ska vara, med andra ord.

Metallica

Konserten - låt för låt

Mattias Kling