Återblicken
Publicerad 2011-04-01
Stevie Nicks: ”Bella Donna” (1981)
I all enkelhet:
Bästa soloalbumet med den vita rockvärldens vackraste röst.
Vad: Stevie Nicks solodebut.
När: Albumet släpptes 27 juli, 1981.
Status: Ständigt aktuell tack vare mästerverket ”Edge of seventeen”.
Över 20 artister och musiker medverkade på inspelningarna, däribland Roy Bittan från E Street Band, Tom Petty & The Heartbreakers och basisten Duck Dunn från Booker T & The MG’s. Plus Don Henley, som bjöds in till den förtrollande duetten ”Leather and lace”.
”Leather and lace” är lika vacker och trasig som Fleetwood Macs ”Landslide”. Och ingen av gruppens medlemmar har hittills gjort en bättre soloskiva än ”Bella donna”. Den är lika självklar i skivsamlingen som ”Rumours” och ”Fleetwood Mac”.
”Bella donna” har i dag sålt över åtta miljoner exemplar, mycket tack vare Tom Pettys hitsingel ”Stop draggin’ my heart around”. Men det är ”Edge of seventeen” som fått ett eget och långt liv efter 1981. Låten är ett sorgearbete. Stevie Nicks skrev den efter att cancern tog hennes farbror Bill. Han dog samma vecka som John Lennon.
Destiny’s Child samplade gitarrerna i ”Edge of seventeen” på singeln ”Bootylicious”. Låten hörs i filmen ”School of rock” och förstärker undergångsstämningen i tv-spelet ”Grand theft auto IV”. Mindre känt är kanske att ”Edge of seventeen” även är introt för den kvinnliga wrestlingduon The Canadian Ninjas.