Teddybears: Fegt att inte säga vad man tycker

Rebecka Ljung

Frispråkiga Teddybears har spelat in på Jamaica.

Där tvingades bandet sätta stopp för en lite för magstark låttext…

– Han har suttit inne anklagad för mord, säger Jocke Åhlund.

– Folk tar oss lite för givet. ”Aha, Teddybears är tillbaka med en trallig låt”. Fast… jag kollar ju också hellre vad några 16-åringar från Skärholmen gör.

Jocke Åhlund gnider handflatorna mot ansiktet. Frågan gällde ifall 25-åriga Teddybears får den uppskattning bandet förtjänar.

Svaret blir nej. För även om livepubliken finns där, önskar sig Åhlund mer credd för hur bandets musik kommer till.

– Vårt sätt att jobba är rätt flummigt. Vi åker runt i världen och spelar in olika personer, som vi gör en Teddybears-skiva av. Vi har jobbat med så tunga artister nu. Det är askul!

Nya plattan ekar av Jamaica. Där, i en studio, gästades den reggaediggande trion av artister som Beenie Man, Baby Trish och Ninjaman. Den sistnämnda lär ha skrivit sin text i häktet, där han bara dagar innan suttit anklagad för mord.

Teddybears ville ändå jobba med Ninjaman. Sångaren Patrik Arve hoppade dock skräckslaget undan vid första mötet.

– Han hade ett stort ärr och solglasögon. I stället för att prata med ljudteknikern krafsade och pekade han med sina långa naglar. Så sjukt konstigt, säger Jocke Åhlund och skrattar.

– Men James Brown, gå och lägg dig. Vilken karisma! Och när musiken drog igång hade vi hittat ett språk, säger Arve.
 

Våldstexter är vardag på Jamaica. ”Jag ska döda dig” betyder ofta att ”jag ska krossa din musik med min”. Men Teddybears bad ändå Ninjaman att stryka lite.

– När nån som har suttit inne anklagad för mord säger att han ska skära halsen av folk, känns det inte så nice, säger Jocke Åhlund.

Teddybears-skivan mixar reggae och dancehall med rock och elektroniskt. Efter resan mellan Jamaica, USA, London och Stockholm saknas en röd tråd. Och så vill bandet ha det.

Intervjun spårar ett par gånger ur i snack om terror, flyktingsituationen, klimatkris med smältande is, multiresistenta bakterier… Patrik Arve slänger sig bakåt i soffan och ropar förtvivlat att han ger upp snart.

Åhlund säger att undergången är nära och att han kanske ska börja äta entrecôte igen. Fast nej, de fortsätter nog ett tag till med att göra vad de kan.

I vår blir det turné. Antagligen med politiska mellansnack. Få har väl glömt Teddybears ”SD = rasister”-tröjor på ”Sommarkrysset”?

– Jag tycker det är fegt av artister som inte säger vad de tycker. Du kan inte bara säga ”köp min skiva” när du får den uppmärksamheten. Sen kanske man inte alltid har tid att göra finjusterade uttalanden. Det kanske bara blir ”SD är lika med rasister”, säger Jocke Åhlund.
– Jag tycker det var sjukt bra. För jag är rätt korkad och kanske inte kommer längre än så. Men jag tror på kärlek och för mig står SD för motsatsen. Jag skiter i om nån inte köper vår skiva då, säger Patrik Arve.