Mer går knappt att begära

The Magic Numbers får lyssnaren att må väldigt, väldigt bra

Those the brokes (pop)

Pop är lika mycket musik som attityd, heter det ofta. Underförstått syftas det då ofta på nåt slags cool kaxighet och en uppenbar känsla för stil.

Att attityd är viktigt råder ingen tvekan om, men den kan se ut på olika sätt.

Brittiska The Magic Numbers lyckas med det svåraste i den skolan, de är det vänliga och inbjudande bandet som enligt inga gängse mallar ser överdrivet coola ut men gör musik som värmer och får lyssnaren att må väldigt, väldigt bra.

Influenserna är extremt klassiska kaliforniskt 60-tal möter 70-talets new wave och emellanåt nästan häpnadsväckande lättspårade. Men Romeo Stodart levererar även på andra albumet delikat välskrivna låtar, smittande och omhändertagande på ett sälllsynt tidlöst sätt.

Mer går knappt att begära. Möjligen något mindre, plattan är kanske en eller två låtar för lång.

Att tala om skillnader från debuten känns ganska krystat. Dels är de små, dels handlar The Magic Numbers inte i första hand om utveckling. De ska bara fortsätta göra det som ligger allra närmast hjärtat.

Bästa spår – ”Take a chance”.

Lyssna och sätt betyg på veckans plattor!

Läs veckans recensioner:

Håkan Steen