”Han känns inte lika småtrött som förut”

Ulf Lundell uppträdde i Västerås i kväll.

Nöjesbladets Markus Larsson var där.

Här är några snabba frågor och svar om hur kvällen var.

Vad var bäst?

"Förlorad värld" har sällan drabbat med samma kraft. Inte heller "Den vassa eggen"-älsklingen "Aldrig så ensam". För att inte tala om "Bente".

Vad var sämst?

"Sjörövar Jennys sång" innehåller visserligen en befriande galenskap, men... jag föredrar "Jenny, havets skräck" från barnskivan "Kåldolmar & kalsipper" med Nationalteatern.

Vad överraskade dig?

Att stora delar av konserten var, med Lundells mått mätt, subtil och återhållen. Hade väntat mig en mer frustande och biffig ilska rakt igenom.

Vilket tips vill du ge Ulf Lundell?

Förutom att vara rädd om rösten? Inget. Han lyssnar ändå inte. Varför skulle han?

Hur många plus ger du kvällens konsert?

Tre. Med en guldstjärna i kanten. Konserten lägger en stabil grund för fortsättningen. Lundell känns inte alls lika förutsägbar och småtrött som han gjorde innan han tog en paus. Och han brukar alltid vara som bäst mot slutet av sina turnéer.

NÖJESBLADET