Nonchalans och girighet präglar festivalsommaren

Joacim Forsén

helskärm

Hejdå festivalsommaren 2011.

Nästa år ses vi igen. Kom gärna bättre förberedd.

Det fanns sorgebarn. Min värmländska själ grät med Arvikafestivalens sista suck. Rapporterna från vänner och kollegor som bevittnade Hultsfreds återuppståndelse var långt deppigare än arrangörens officiella ­publiksiffra.

Men framför allt kan vi se tillbaka på en festivalsommar präglad av succé och besöksrekord. Peace & Love nådde historiska 50 000 sålda biljetter, som i och för sig kändes som 60 000, men var bara en av många arrangemang som växte eller tangerade sina toppnoteringar. Vi älskar att uppleva musik. Gärna förpackad med bajamajor, Smålandsrullar och öl i plastmugg. 

Så allt gott?

Tyvärr inte.

För vid sidan av besöksrekord, hundratals mil i bil med briljanter som Markus Larsson och Håkan Steen och oförglömliga konserter med Prince, Maskinen och Hellström är nonchalansen och girigheten jag kommer att minnas mest från festivalsommaren 2011. Metaltown har redan fått all skit den behöver och är givetvis det ­yttersta exemplet – men alldeles för många festivaler går i samma fälla. Området anpassas inte till publiksiffran. Servicen kroknar. Säkerheten svajar.

Till och med vackra Way Out West, som numera är ett väloljat maskineri och oftast längst fram i festival­utvecklingen, verkade blunda för att fler sålda biljetter inte bara innebär mer intäkter. Det kan behövas långt mer yta. Det kan behövas långt fler ställen att äta på. ­Såna saker.

Och då har vi inte ens pratat om priserna på festivalområdena. Med biljettpriser som oftast landar mellan 1 500 och 2 000 kronor är det svårt att se en flaska vatten för 30 spänn, en blek hamburgare för 80–90 och 33 centiliter öl för 50 som något annat än ett hån. Med all respekt för att få arrangerar festival bara för att vara snälla, det finns en gräns för när besökarna känner sig mer lurade än festsugna.

I sommar såg jag bara en festival uppenbart möta det ökade publiktrycket. Peace & Love. På pappret var fjolårets siffra putsad med 8 000 besökare, men säkerheten kring scenerna kändes dubbelt så genomtänkt och bemannad.

Precis som det måste vara.