Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Bernhard, Bernt

Wilco hackar i det finaste

Publicerad 2012-02-28

skevt och skönt Jeff Tweedy och Wilco är inte helt lättlyssnade och bjuder publiken på en utmaning. Hela tiden händer något mellan de samspelta musikerna. ”Det är kanske inte rock för nybörjare, men en konstant fascinerande resa”, skriver Håkan Steen.

Två timmar och inte en ointressant sekund.

Wilco är ett stort rockband, på så många sätt.

När Fleet Foxes och Bon Iver gästade Annexet i höstas drog de fullt hus båda två, 3 500 personer.

Wilco är något av gudfäder för den här nya generationen americanaband men har aldrig slagit lika brett, hur vansinnigt respekterade de än må vara.

Det är visserligen mindre än två år sedan de var i Stockholm senast men att Wilco ”bara” drar 2 000 handlar nog inte enbart om det.

Jeff Tweedys skapelse, rockbandet från Chicago som sedan debuten med ”A.M.” 1995 för varje skiva har lyckats addera nya lager och spänningar till sin musik, är inget man slölyssnar på.

Våghalsig brygd

Dagens Wilco är en rejäl utmaning på scen, en våghalsig, superdynamisk brygd av folkig akustisk pop, tjutande gitarravantgardism, Beatles-psykedelia, trivseljazz och barcountry. Någonstans hörs även ekon av de där kassetterna med Kiss och Cheap Trick som Tweedy gillade som barn på 70-talet.

Wilco har nästan alltid en fantastisk melodi men är aldrig rädda för att hacka sönder den lite, vilket oftast bara gör den vackrare.

Fantastiskt solo

Det händer något hela tiden, och de sex musikerna känner varandra så väl och har byggt upp ett så gediget kollektivt självförtroende att Tweedy kan låta låtarna löpa fritt.

Inte minst får den magnifike Nels Cline hur mycket plats han vill. En abstrakt jazzsjäl i en rockmänniskas kropp, vi ska förmodligen vara tacksamma för att han får ut allt han har inom sig genom att spela elgitarr och inte på något annat sätt.

Hans solo i ”Impossible Germany” är ren konst, en feberfest av magiskt gnissel.

Tweedy skissar å sin sida ihop en delikat låtlista, med både det bästa från nya albumet ”The whole love” och något så oväntat som den gamla countrypopbomben ”Box full of letters”.

Det är kanske inte rock för nybörjare, men en konstant fascinerande resa.

Här är alla låtarna

One sunday morning Poor places Art of almost I might I am trying to break your heart Kamera Misunderstood Bull black nova Black moon Spiders (kidsmoke) Impossible Germany Born alone You and I Box full of letters Jesus, etc Capitol city War on war Dawned on me A shot in the arm

Extranummer:

Whole love I cant stand it I got you (at the end of the century) Heavy metal drummer I’m the man who loves you

ANNONS

Följ ämnen i artikeln