Det här blir en baggis, Bilbo

Jens Peterson

Världens mest kända hobbit går vidare – och möter flera nya figurer på färden

Bilbo och dvärgarna vandrar vidare.

Möter nya äventyr. Nya ­figurer.

Bland nykomlingarna i ”Hobbit: Smaugs ödemark” har Mikael Persbrandt sällskap av Orlando Bloom, Stephen Fry, Luke Evans – och en kvinna som ­Tolkien aldrig hört talas om.

Tauriel är en alv som spelas av Evangeline Lilly. Hon är en krigare under alvkungen Thranduil.

Hon är påhittad av manus­författarna.

När jag är i Wellington frågar jag Peter Jackson och Philippa Boyens, manusförfattare, varför.

– Att skapa Tauriel var ett medvetet val. Efter ett tag känner man tyngden av alla dessa män, alla grabbar. Vi älskar dom, men det behövs något annat också.

I första filmen fick man en glimt av Thranduil, men han har en större roll i tvåan. Hans son är Legolas som är 60 år yngre än när vi mötte honom i ”Sagan om ringen”.

Fick en familj

I början av andra filmen hamnar Bilbo och dvärgarna i Beorns hus. Efter ett tag lämnar Gandalf dem och de fortsätter själva genom farliga skogen Mörkveden. Innan de hamnar hos alverna möter de en annan fara.

Nästa stopp på deras resa, via floden, är Sjöstaden. Där härskar Stephen Frys rollfigur, med sin underhuggare Alfrid.  I Sjöstaden bor också Bard, som får en viktig roll senare i historien. I Tolkiens bok nämns inte mycket om honom, men i filmen har han fått en familj.

Grundinspelningen tog 276 dagar under 2012. Under maj till juli 2013 har Peter Jackson kompletterat med scener till Hobbit två och tre.

– Det här har varit de tio mest intensiva veckorna i mitt liv, ­säger Peter Jackson när inspelningen är över.

”Det kan inspirera”

Den som vill se hur Peter Jackson ser ut på inspelningarna kan titta på videobloggarna som läggs upp på nätet. Håret på ända och ständigt med en ­tekopp i handen.

I kortfilmerna visar han hur filmerna blir till.

Du är väldigt öppen med bakgrundsfilmer. Är du inte rädd att ta bort magin?

– De som inte vill få magin förstörd behöver ju inte titta.  Jag visar inte filmen, utan det som sker när vi gör filmen. Det kan vara intressant och det kan inspirera unga som vill göra film själva.  Vi behöll några överraskningar.