Lars von Trier talar ut om nya filmen – som gjort skandal i Cannes

Jan-Olov Andersson

CANNES. Ett par hundra upprörda besökare lämnade världspremiären på ”The house that Jack built”.

Tro inte att regissören Lars von Trier är missnöjd för det.

– Det är jättebra. Om de inte tror att de tål att se mer, om de tycker sådana här filmer inte borde få göras, då har jag lyckats väcka känslor hos dem, säger han till Aftonbladet.

Den skandalomsusade 62-årige dansken Lars von Trier är alltså tillbaka sju år efter att han slängdes ut ur filmfestivalen och blev förklarad persona non grata efter en skandalomsusad presskonferens.

Nu träffas vi i filmbolaget Zentropas inhyrda stora villa ett par kilometer norr om Cannes centrum. Han svarar ganska kortfattat, men rakt-på-sak, på alla frågor från oss åtta journalister på plats.

Tycker du det är skönt att slippa en presskonferens i år? frågar jag (filmen visas utom tävlan, därför slipper han det).

– Absolut. Men nu sitter ju vi här och pratar på en slags liten, liten presskonferens.

– Tror inte det som hände då hade fått samma genomslag om inte twitter just hade varit så nytt då. Nu sägs det i och för sig att det jag sa (om judar, nazismen, Förintelsen, Adolf Hitler med mera) hade kunnat ge fem års fängelse här i Frankrike. Så jag ska väl vara glad att jag slapp sitta i fängelse i till exempel Marseille.

– Jag är lite stolt över att vara den enda personen som varit persona non grata. Fast nu är jag väl inte det längre, Harvey Weinstein är det väl också, på något sätt.

”The house that Jack built” handlar om seriemördaren Jack (Matt Dillon) som främst mördar kvinnor. Det är en djupt obehaglig film, misogyn tycker somliga. Lars von Trier ser mer humorn i alltihop.

– När jag till exempel kom på att Jack kunde lura ett av sina offer att han var polis, en sådan scen skriver sig nästan av sig själv.

Hur står sig filmen i förhållande till #metoo-rörelsen? frågar en journalist.

– Inte alls, den skrevs långt innan den rörelsen fanns. Men #metoo är en briljant ide, som får stor genomslagskraft tack vare internet. Ett problem är att det tyvärr också blir en slags folkdomstol.

Han tycker inte det är något problem med våld i filmer.

– Min film är inte för allas smak och tycke. Men mänskligheten hittar på mycket grymma saker, se på Peter Madsen. Varför skulle man inte kunna skildra det på film?

Kan du identifiera dig med filmens Jack på något sätt? Är det ett självporträtt?

– Det finns lite av mig i alla personer i filmen. Jag skulle säkert kunna bli en bra seriemördare i verkligheten – men som tur är har jag vissa spärrar.