”Jag vill filma i Sverige”
Publicerad 2011-09-05
Världsstjärnorna får åka till Tomas Alfredson om de vill jobba med honom
VENEDIG. Gary Oldman säger att han avgudar Tomas Alfredson.
”Tinker, tailor, soldier, spy” är en av favoriterna i Venedig – världen väntar svenske regissören.
Så han vill ... stanna i Sverige och jobba.
Tomas Alfredsons förra film öppnade dörrar.
Fick du många erbjuanden efter ”Låt den rätte komma in”?
– Ja. Det är en våt dröm för en 25-åring att åka utomlands och göra film, men för en småfet 46-åring... Det var inte min dröm. Jag vill arbeta med duktiga människor och stora resurser, men att få märkliga förslag om ”Zombierna anfaller 13” om två veckor i Sydafrika... Vad fan ska jag där och göra?
Han vill jobba i Sverige.
”Britter tycker vi är coola”
– Jag tror på långa relationer med folk man litar på. Jag vill absolut vara hemma i Sverige. Jag har ingen ambition att flytta. Jag har märkt det jättemycket under Londonåren. Förhoppningsvis kan jag locka projekt till Sverige.
Du filmade ”Tinker, tailor, soldier, spy” med Hoyte van Hoytema som fotograferade ”Låt den rätte komma in.
– Det är ganska läskigt att byta språk, landskap, bostad, vänner och jobbkolleger. Allting. Det var en stor omställning. Då var det en trygghet att min flickvän var med och jobbade på filmen och Hoyte.
Ni har hittat ett speciellt bildspråk. Vad tycker britterna om din bild av England?
– Jag tror de tycker vi är lite häftiga och cooola, och det är första gången jag känt mig sådan. De tycker vi är stilmedvetna trendiga skandinaver.
Filmens London 1973 går i brunt och grått.
– Det är väldig skillnad på London nu, säger Tomas Alfredson. Jag var där 1972 och det var svart. Skitigt, fattigt, kallt, äcklig mat. Nu är det så himla tjusigt och kaffe latte överallt.
Du har fått många starka namn i rollistan.
– Boken har fint renommé och min film har gått bra i England. Det var väldig medvind.
Redan som barn visste han vad han ville.
– Jag filmade med kompisar när jag var åtta år. Om man är duktig och envis kan man åstadkomma skeenden på film precis som man vill. Och det kan man inte med verkligheten. Om den är bökig och krånglig och svår att få pli på.
Le Carré säger att du satt din handstil på filmen. Hur ser den ut?
– Oj, det är svårt att svara på. De flesta som håller på länge kan ungefär samma saker, men några grejer skiljer åt. Det blir man lite rädd om och rädd för. Det kan vara världens löjligaste detalj.
”Tinker, tailor, soldier, spy” lär få fler stora namn att vilja jobba med Tomas Alfredson. Gary Oldman gör huvudrollen.
– Att hitta Smiley var det svåraste i hela processen, säger Tomas Alfredson. Finna någon som är intressant att titta på i två timmar, men ska föreställa ointressant. Han beskrivs som en person man omedelbart glömmer.
”Fy fagerlund för Facebook”
Musiken betyder mycket för Tomas Alfredson.
– Jag spelade trummor i många år. Det gick inte så bra. Men att tänka rytmiskt och som en trumslagare har jag med mig.
Tomas Alfredson är den som håller takten. Han håller sig i bakgrunden. Han är inte sångare eller sologitarrist.
Skriver du något?
– Nej. Jag är bra på att ändra. Jag kan vara användbar på att lägga till och peka. Tänk om vi gjorde så istället.
Dina filmer och tv-serier har hyllats. Du har haft framgångar med musikal på Oscar och pjäs på Dramaten. Enda sågningen är filmen ”Kontorstid”.
– Egentligen blir jag lika förvånad när folk unisont ropar bu som när de ropar hurra. Båda reaktionerna är lika överraskande. ”Fan, så bra var det väl inte eller så jävla dåligt var det väl inte?”. Jag fattar ingenting. Man får hacka i sig att folk inte gillar det man gör.
Twittrar eller bloggar du?
– Nej, fy fagerlund. Jag var medlem i Facebook i flera timmar och blev alldeles förskräckt av alla kontaktsökande bekanta.
Tomas Alfredson vill låta tankar och ideer växa fram.
– Jag är så himla långsam. Jag behöver samla ihop det jag vill uttrycka under lång tid och knåda på det. Men att dränera det uttrycksbehovet så ofta som folk gör på nätet... jag skulle bli som ett gammalt russin.