Här blir Persbrandt superagenten igen
Publicerad 2012-09-01
LA CALAHORRA. En halvmåne glittrar på andra sidan Sierra Nevada.
Mannen som spelar Hamilton rättar till sin militära utrustning.
- Usch, nu ska jag bara döda hela kvällen, säger Mikael Persbrandt. Ingen dialog.
Det magnifika medeltida slottet La Calahorra i Spanien föreställer Qasr Salah al-Din, Saladinborgen, som beskrivs som ett excentriskt fritidshus i Jan Guillous roman. Dit har en rik arabisk affärsman med politisk agenda fört en kidnappad svensk flicka. Hamilton och hans kolleger ska frita henne.
Huvudrollsinnehavaren pratar i sin iPhone med barnen hemma i Sverige innan inspelningarna börjar.
- Pojkarna äter middag nu, säger Mikael Persbrandt,48, när han lagt på. De förstår inte riktigt vad pappa håller på med. Springer i trappor och slåss.
Mikael Persbrandt gör en konstpaus.
- Det förstår inte jag heller, säger han.
Kameramännen letar vinklar
Nu är det sen kväll och även om dagen i Spanien var solig och varm, är det råkallt. Slottet saknar tak.
I trappan tränar Perbrandts dubbelgångare med skurkens dubbelgångare medan kameramännen letar rätt vinklar. Ena kameran står en bit ner i trappan och skådespelarna ska gå mot den och börja slåss. Den andra kameran fångar samma scen ovanifrån.
När tagningarna är klara flyttas kamerorna och samma sekvens tas ur andra vinklar
En bit bort övar Persbrandt och stuntkoordinatorn Cedric Proust in rörelserna gång på gång. Slagsmålet koreograferas bit för bit, så att det ser riktigt ut. Ingen ska bli skadad.
Det pratas svenska, engelska, spanska och franska om vartannat.
”Räcker inte att vara snygg”
Det är inte bara skådespelarnas rörelser som ska repeteras. Även kamerans förflyttningar och vinklar.
För Mikael Persbrandt handlar det också om varför Carl Hamilton gör som han gör.
- Det är en genrefilm, men det är viktigt varför han springer från A till B. Det räcker inte att han springer och är snygg och det är fina bomber och stunts - det måste vara något innehåll. Det är viktigt att göra en hel människa.
Har du tänkt ut en förhistoria åt Hamilton?
- Jag gjorde inget större arbete bakåt för den här gubben. Vi sysslade med realtid. Karaktären både hos publiken och mig har en historia, den har gått i arv hos några skådespelare. Men det var inget jag reflekterade över.
Han har tränat mycket, och fortsätter hålla sig i form genom att springa runt de spanska bergen under inspelningen. Mängden närstrid är större än i andra roller.
- Jag har ju dansat, säger Mikael Persbrandt. Jag har inte riktig gjort sådant här. Det har varit lite bits and pieces i någon polisfilm, och vi var väldigt fysiska på Teater Galeasen. Där höll vi på med våld och koreografier som ibland påminde om det här. Fast vi slog oss på riktigt för vi hade inte Cedric Proust. Man gick till Pelikan med riktiga blåtiror efteråt.
Skulle du själv vilja regissera?
- Ibland vill jag det, säger Mikael Persbrandt. Jag tänkte jag ska bli 50 först. Då ska man göra det som ligger en närmast om hjärtat. Det finns några skådespelare som gjort sådana filmer. Jag kanske också har en sådan personlig historia. Jag fnular på det där.
Som Gary Oldman och Tim Roths filmer?
- Ja, Gary Oldman och Tim Roth och Sean Penns ”Indian runner”. Väldigt personliga filmer om något ur deras eget liv antar jag. Om man har en en egen bverättelse som man vet hur man ska berätta.