Jersey boys tar tid på sig att tända till
Uppdaterad 2015-09-22 | Publicerad 2015-09-19
En lång väntan på Låten.
När Four Seasons hade splittrats fick Franki Valli sin största hit med ”Can´t take my eyes off you”.
Musikalen om bandet tar också en stund att slå till.
Det är 1960 i New Jersey och ett lokalt band lett av en småkriminell får fart med rätt sångare och en tonårig låtskrivare. De fyra huvudpersonerna berättar varsin årstid i musikalen som är tät med sångnummer.
Det ger rappt tempo, men det gör också att handlingen blir skissartad och ytlig trots bandets dramatiska historia. Andra personer får aldrig form. I synnerhet kvinnorna i deras närhet hamnar långt i bakgrunden.
Fnissiga låtar
Många låtar blir det. De fyra i den här uppsättningen sjunger bra, men tyvärr slog The Four seasons igenom i en period när popmusiken var rätt fånig. Det blir många fnissiga låtar i första akten.
Genombrottet kom 1962 med tre hits. ”Sherry”, ”Big girls don´t cry” och ”Walk like a man” kan i bästa fall beskrivas som skojiga.
Fantastisk falsett
Men de hade sångaren Franki Valli med den fantastiska falsetten. Bruno Mitsogiannis är mycket bra och imponerar i alla paradnummer. David Lindgren är utmärkt som den försynte låtskrivaren som gav bandet en knippe starka tidlösa hits. Robert Rydberg har kvällens roligaste scen som basisten som till sist fått nog, och Peter Johansson spelar den opålitlige gitarristen som leder bandet men får lära att de andra är mer begåvade.
Han skaffar också stora skulder och bekymmer, som förvärras med maffiakontakter. Det finns drama kring gruppens affärer och tragedier i privatlivet. Men vi hinner aldrig gripas innan det är dags för ett nytt sångnummer.
Om succéns skuggsidor. Sångerna låter somriga, men det är de mörka kalla årstiderna som dominerat det här bandets almanacka.