750 miljoner i nytt krisstöd till kulturen

helskärm

Regeringen förlänger krisstödet till det fria kulturlivet och avsätter nu ytterligare 750 miljoner kronor. Stödet ska bland annat underlätta för verksamheterna att komma i gång igen. Men branschen efterlyser fortfarande en mer långsiktig plan.

Förslaget bygger också denna gång på en överenskommelse med samarbetspartierna Centern och Liberalerna.

Sammanlagt har regeringen nu avsatt 3,53 miljarder kronor i kris- och stimulansstöd under 2021. Kultur- och demokratiminister Amanda Lind understryker att pandemin inte är över än, och att regeringen måste fortsätta stötta kulturlivet med rena krisstöd, men också genom att ge förutsättningar för en återstart.

– De krisstöd som vi hittills har betalat ut har betytt enormt mycket för väldigt många verksamheter som har undgått konkurs, det har räddat jobb. Det har gjort att man har kunnat ha sin verksamhet på sparlåga och nu påbörja så smått planeringen för en återstart, men behoven är fortsatt enorma, säger hon till TT.

Återstartsutredning

Hög arbetslöshet, svag framtidstro och för vissa verksamheter förlust av halva omsättningen var några av de konsekvenser som nyligen lyftes fram i en rapport från Kulturanalys. Enligt Amanda Lind har regeringen tillsatt en återstartsutredning som undersöker kulturlivet brett och som kommer att presentera sina förslag efter sommaren.

– Det är också viktigt att vi ser vad vi behöver göra för de mer strukturella problemen inom kultursektorn, som pandemin har satt ljuset på. Till exempel villkoren för kulturskapare, säger hon.

Även fortsättningsvis ska den största delen av stödet fördelas av Kulturrådet. Men också Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Författarfonden och Sametinget blir delaktiga i fördelningen.

"Hög tid"

Beskedet är positivt, tycker Mikael Brännvall, vd för Svensk scenkonst, som framhåller att de fria och privata scenkonstverksamheterna fortfarande kämpar för sin överlevnad. Samtidigt efterlyser han en nationell plan för hur scenkonsten ska kunna öppna upp successivt igen i takt med att det medges av smittläget.

– Det här är verksamheter som har väldigt lång framförhållning och om man inte kombinerar stöden med en plan så att de kan ta rätt beslut framåt finns en risk för att uppstarten blir väldigt utdragen, säger han.

Mikael Brännvall skulle helst se ett garantistöd, där staten tar risken om restriktionerna finns kvar i höst. Han tycker att det är hög tid att prata om en "tidssatt" plan för öppningen.

– Det är nu man tar beslut om hur hösten och vintern ser ut så ett garantistöd skulle föra det positiva med sig att man vågar besluta om sina produktioner och därmed anställa frilansare så att allt kommer i gång, säger han.

Faller mellan stolarna

Jan Granvik, förbundsordförande för Musikerförbundet, menar att all hjälp är viktig, även om han tycker att den inte alltid har varit så träffsäker. För många musiker har det också varit svårt att söka den här typen av stöd.

– En del av de här stöden har också byggt på att man ska visa förlorade kontrakt, men för många musiker är det spelningar som man skulle ha fått men som man inte vet om, pandemin har ju varat så länge, arrangörerna har inte kunnat boka, säger han och får medhåll av förbundets jurist, Anton Gunnars.

– Det här ett steg i rätt riktning, men problemet med de här bidragen är att det alltid är några som faller mellan stolarna, säger Anton Gunnars.

En enskild musiker som har gått miste om många spelningar kan få maximalt cirka 50 000 i en omgång från Konstnärsnämnden, menar han. Han förstår att det är svårt att utforma stöd som träffar rätt för samtliga, men tycker att det hade varit bättre att lätta på reglerna för en a-kassa som kunde nå alla.

– Nu blir det sporadiska bidrag. Vi är såklart glada över stöd men för våra medlemmar hade det varit bättre med en stadigvarande inkomst så att man vet att man klarar sig igenom det här, säger Anton Gunnars.