Chocksiffran: Riksbanken behöver 50-70 miljarder
Riksbankens stora köp av obligationer under pandemin ser ut att stå svenskarna dyrt.
När räntorna stigit har det utlöst stora förluster och skattebetalarna kan behöva skjuta till mellan 50 och 70 miljarder kronor.
Chocknotan kommer samtidigt som regeringen pressas av andra stora extrautgifter.
Under pandemin ryckte Riksbanken ut med ett enormt räddningspaket för att stötta ekonomin. Värdepapper för 700 miljarder kronor köptes på marknaden, bland annat så kallade bostadsobligationer för 400 miljarder kronor. Köpen har i efterhand kritiserats eftersom de pressade ned boräntorna och därmed bidrog till den extrema uppgången på bostadsmarknaden under pandemin. Värdepappersköpen ska också granskas av Riksrevisionen.
Riksbankens agerande kan också bli en rejäl smäll för svenska skattebetalare. När banken dammsög marknaden på obligationer under 2020 och 2021 var räntorna rekordlåga. Nu har de stigit kraftigt. Och när räntan stiger sjunker priset på en obligation. Med andra ord ligger Riksbanken back på sin köpräd, och det rejält. Myndigheten har redan flaggat för att det kan bli en brakförlust under 2022. En intern promemoria indikerar att den kan landa på hela 65 miljarder kronor, skriver Handelsbanken i en färsk analys.
Det skulle innebära dels att den årliga utdelningen till staten uteblir (för 2021 var den 3,9 miljarder) men också att Riksbankens kapital raderas ut, enligt den interna rapporten.
Enligt Handelsbanken ser dock förlusterna ut att bli ännu större än de 65 miljarderna, snarare mellan 75 och 95 miljarder kronor. Det skulle göra att Riksbankens kapital skulle hamna på minus, mellan 10 och 30 miljarder. Inte så imponerande för den institution som ska vara garanten för det finansiella systemet – och som ofta påpekar vikten av att privata banker har gott om kapital.
För att återställa Riksbankens finanser kan staten behöva skjuta till mellan 50 och 70 miljarder kronor, spår Handelsbanken.
Exakt hur det ska gå till är inte helt klart, situationen är unik och regelverket inte entydigt. Riksbanken är en myndighet som lyder direkt under riksdagen, och kommer behöva vända sig dit för att be om mer pengar.
Men Handelsbanken räknar med att finansdepartementet slutligen kommer att behöva räkna ett kapitaltillskott till Riksbanken som en utgift som därmed kommer påverka både statens budgetsaldo och lånebehov. Det kommer kräva en höjning av det så kallade utgiftstaket.
60 miljarder är lika mycket som Försvarsmaktens budget för 2022.
Tajmingen är minst sagt olycklig eftersom staten står inför andra stora utgifter som stiger. Exempelvis väntas kostnaden för ränteavdraget, som i fjol var 17 miljarder, öka snabbt och kan med dagens räntor bli dubbelt så stort. Kommunerna behöver också extra tillskott för att parera inflationen.
Handelsbanken tror dock att statens finanspolitiska manöverutrymme de närmaste åren inte kommer begränsas eftersom Riksbankens förluster kan betraktas en engångshändelse. Sveriges starka statsfinanser tål dessutom en sådan här smäll.
Kostnaden ska också ställas mot de positiva effekterna som Riksbankens åtgärder kan ha haft som att arbetslösheten blivit lägre än den annars kunde ha blivit, även om dessa är omdebatterade och svåra att räkna på. En kritiker skulle säga att Riksbanken istället var med och blåste upp en bubbla med sin intervention på marknaden, något som redan belastar ekonomin nu när räntorna stiger.
Handelsbanken konstaterar att ett jättelikt kapitaltillskott till Riksbanken lär leda till en mer öppen och kritisk debatt om hur penningpolitiken egentligen bedrivits de senaste åren.
Det är inte en dag för tidigt.