FI föreslår skärpt amorteringskrav
Uppdaterad 2020-02-07 | Publicerad 2017-11-13
Besked från finansinspektionenFinansinspektionen föreslår ett skärpt amorteringskrav.
Folk med stora lån ska amortera mer eller låna mindre.
– Vi kan inte sitta och vänta på andra åtgärder, säger Erik Thedéen, FI-chefen.
FI:s styrelse har röstat igenom förslaget om ett skärpt amorteringskrav under ett möte på förmiddagen. Hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst ska amortera 1 procent mer av sitt bolån varje år jämfört med i dag.
Allt för att komma åt de svenska hushållens allt större skuldsättning.
– Vi kan inte sitta och vänta på andra åtgärder. Vi är fullt medvetna om att detta är en av flera åtgärder, säger Erik Thedéen, FI-chefen.
Slå mot stora lån
Enligt FI ska förslaget slå hårdast mot de som lånar mycket. Thedéen poängterade under en pressträff att myndighetens stora uppgift är att se till att finanskrisen 2008 inte ska upprepas.
– Lärdomarna är att höjd skuldsättning är en riskfaktor, säger han.
På tre år har bostadspriserna ökat med 30 procent. I samma linje har hushållens skulder vuxit snabbt. Det här menar FI skapar en sårbarhet för framtiden.
– Det vi har sett tidigare är att de väldigt skuldsatta hushållen, jämfört med sin inkomst, drar ner på sin konsumtion i krisläge och det fördjupar krisen, säger Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen.
Det nuvarande amorteringskravet har bara begränsat hushållets möjligheter att belåna sig högt i förhållande till bostadens värde. Nu anser FI att man även måste begränsa belåningen i förhållande till sin inkomst.
Att det även innebär en inbromsning av bostadspriserna anser FI är naturligt.
– Vi har haft en tid bakom oss med rusande bostadspriser. Att en sådan utveckling bryts ses som naturligt. Vi vill inte ha ett kraftigt fall på bostadsmarknaden, säger Thedéen.
Bromsa in skuldkvot
15 procent av nya bolånetagare kommer att omfattas av det föreslagna amorteringskravet.
Myndigheten hoppas på flera effekter.
– Av de här tror vi att ungefär hälften kommer att pressa sig under linjen och de som ligger kvar kommer att amortera en procent mer än vad de tidigare skulle ha gjort, säger Braconier.
Det här kravet ska fungera som en broms och få fler att pressa sig mot kravet, menar FI. Därför vill FI snarare kalla det nya förslaget för skuldkvotsbroms.
– Om bopriserna faller kommer allt färre att omfattas av kravet. Det bromsar när det går snabbt och bromsar när det faller.
De allra flesta, 85 procent av de nya bolåntagarna, kommer inte alls att omfattas av det nya kravet. Allra minst ensamhushåll eller ungdomar, menar FI. Tvärtemot vad vissa kritiker påstått.
– Dom sållas bort i kreditprövningen hos banken, säger FI-chefen Erik Thedéen.
Det nuvarande amorteringskravet kommer nämligen också finnas kvar. Enligt nuvarande regelverk måste alla som tar bolån som överstiger 70 procent av bostadens värde amortera 2 procent årligen.
Oklart om det blir av
Under dagen har FI lämnat över förslaget till regeringen för beslut.
Men det är oklart hur regeringen ställer sig till förslaget.
På eftermiddagen höll finansmarknadsminister Per Bolund en pressträff för att kommentera förslaget men han vill inte ta ställning till det.
– Vi kommer att göra en analys i regeringskansliet. Vi kommer att göra det så skyndsamt som är möjligt, många vill ha svar och vi kommer att jobba intensivt med det, säger Per Bolund.
Något besked om när regeringen tänker ta ett beslut vill han inte lämna, men upprepar att det ska ske ”skyndsamt”.
Han menar att det är upp till regeringen att säga ja eller nej till förslaget – inte att göra ändringar i det.
När Bolund får frågan om förslaget kan komma att påverka bostadsmarknaden svarar han att det inte går att svara på i nuläget.
– Det är för tidigt att dra några säkra slutsatser.
Regeringen kommer att samtala med Alliansen och Vänsterpartiet innan den lämnar ett beslut.
– Vi kommer att ha ett samtal med oppositionen och vi kommer att låta det ta den tid det tar och sen kommer vi att komma med ett beslut från regeringens sida, säger Per Bolund.
Kritiska röster
Det har höjts många kritiska röster mot Finansinspektionens förslag eftersom det nuvarande amorteringskravet inte ens analyserats fullt ut. Det är oklart hur det nuvarande kravet slår mot bostadsmarknaden vid höjda räntor.
– Det är viktigt att behålla proportionerna i det här. Det här är en mild åtgärd. Men med stigande skuldsättning så slår den hårdare. Det har en stabiliserande effekt, säger Thedéen.
Om regeringen går på FI:s linje börjar det skärpta amorteringskravet gälla den 1 mars 2018.
– Vi förväntar oss ett regeringsbeslut, ja eller nej, inom en närtid, säger FI-chefen.
Om regeringen säger nej, vad innebär det för myndighetens auktoritet?
– Det innebär att vi tillämpar det ramverk som vi har sagt. Vi fattar beslut om vad vi tycker är lämpligt. Det har blivit för stort personfokus. Om regeringen säger nej kommer jag inte att avgå.
Amorteringskravet - så fungerar det