Amorteringskravet – 14 frågor och svar

helskärm

Det nya, hårdare amorteringskravet införs den 1 mars 2018.
Det här gäller för dig som tänker köpa bostad eller utöka ditt lån:

1. Hur fungerar kravet?

Om du tar ett nytt bostadslån som överstiger 4,5 gånger hushållets inkomster före skatt, ska ytterligare en procent av lånet amorteras årligen utöver gällande krav.

Sedan tidigare gäller att bostadslån ska amorteras med två procent årligen om lånet överstiger 70 procent av bostadens marknadsvärde. Därefter sjunker amorteringen till en procent av lånet ner till 50 procent av bostadens värde.

Som mest kan du alltså behöva amortera tre procent varje år. För ett lån på två miljoner kronor innebär det en amortering på 5 000 kronor varje månad (3 333 kronor innan skärpningen).

2. Varför skärps amorteringskravet?

Finansinspektionen, FI:s, uppgift är förhindra obalanser i svensk ekonomi och framtida finanskriser. Att hushållen idag, på grund av de höga bostadspriserna, har så stora skulder i förhållande till sina inkomster ses som en riskfaktor. Genom att skärpa kravet på amortering hoppas man kunna bromsa utlåningen till hushållen.

3. Vilka omfattas av kravet?

Alla privatpersoner som tar nya bolån kommer att omfattas.

4. Vad räknas som inkomst?

Taxerad bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt, är det som kommer att räknas. Utöver det kan bankerna räkna med inkomster som de bedömer är säkerställda och varaktiga. Det kan till exempel röra sig om barnbidrag, studiebidrag, stipendier och transfereringar.

Att inkomsten är säkerställd innebär till exempel att en myndighet fattat beslut om att betala ut ett bidrag, eller att en arbetsgivare har beslutat om en löneförhöjning.

Att den är varaktig innebär att den inte är tillfällig utan att den betalas ut under en viss tid eller är årligen återkommande.

5. Vad gäller om jag utökar lånet för exempelvis renovering?

Om du till exempel ska renovera badrummet och utökar lånet omfattas det av det skärpta kravet.

6. Vad gäller om jag köper en nyproducerad bostad?

De undantag för amorteringskrav som finns när du köper en nyproducerad bostad idag kommer att finnas kvar. Det innebär att banker får bevilja amorteringsfrihet i max fem år för förstahandsköpare.

Om du däremot köper ytterligare en bostad, exempelvis ett fritidshus, kommer lånet i den nyproducerade bostaden att räknas med i den totala skuldkvoten.

7. Vad händer om jag byter bank?

Om du flyttar ett lån som tagits innan det skärpta amorteringskravet trädde i kraft kommer det inte per automatik att omfattas av de nya reglerna.

8. Måste bankerna följa det skärpta kravet?

De måste följa reglerna. Men de har precis som tidigare möjlighet att bevilja undantag för till exempel sjukdom eller dödsfall. De kan också ställa hårdare krav när de gör sin kreditprövning.

Sedan tidigare har många banker infört så kallade skuldkvotstak, som begränsar hur mycket du får låna i förhållande till din inkomst. För de flesta banker låg taket innan nya amorteringskravet införde på omkring fem gånger årsinkomsten före skatt .

9. Hur många kommer att beröras?

Enligt FI kommer omkring 14 procent av alla nya bolånetagare beröras av de skärpta kraven. Flest kommer att beröras i storstadsområden där bostadspriserna är högst. Ungefär 30 procent av alla som tar nya bolån i Stockholm kommer enligt FI att påverkas.

Om priserna fortsätter uppåt i snabbare takt än lönerna ökar kommer fler att omfattas av kraven. Stannar priserna av eller faller kommer färre att påverkas.

10. Vilka kommer att påverkas mest?

FI bedömer att främst hushåll med god inkomst kommer att påverkas, i synnerhet de mellan 25–45 år och boende i storstäder. Ensamstående kommer att påverkas mer än sammanboende.

Kritikerna menar att de nya kraven kommer att försvåra för unga förstagångsköpare, samt göra det svårare för äldre med låga pensioner att ta nya lån för att flytta till mindre bostäder. Men enligt FI begränsas dessa grupper redan idag av bankernas kreditprövningar med bland annat skuldkvotstak.

11. Hur kommer bostadsmarknaden att påverkas?

På kort sikt kan det leda till att fler vill köpa bostad innan det nya kravet införs. Men på längre sikt menar såväl regeringen som FI att rörligheten på bostadsmarknaden kan minska, eftersom människor som tagit lån innan amorteringskraven infördes drar sig för att flytta.

12. Kommer bostadspriserna sjunka?

Enligt FI:s beräkningar kommer bostadspriserna i landet att bli 1,5 procent lägre än om kravet inte infördes. Motsvarande siffra för Stockholm är 3 procent.

Kritiker befarar att det skärpta kravet riskerar att utlösa ett kraftigt prisfall, som i sin tur skulle kunna kasta in Sverige i en lågkonjunktur.

FI bedömer den risken som liten eftersom så pass få bolånetagare omfattas av de skärpta kraven.

13. När börjar reglerna gälla?

Reglerna började gälla 1 mars 2018.

14. Kan det komma fler liknande åtgärder?

Ja, om inte det extra amorteringskravet ger effekt och bostadspriserna och skulderna fortsätter att stiga. Det finns politiska partier som framför allt vill trappa av ränteavdraget, det vill säga de skattemässiga ränteavdragen man som låntagare får göra på löneskatten.

Inte heller FI utesluter fler åtgärder i framtiden.