Bistra beskedet: ”Svenska hushållen in i den värsta tiden”
Så mycket har kostnaderna ökat – län för län
Publicerad 2023-08-16
De svenska hushållen går redan på knäna – men nu blir det ännu värre.
Under det kommande halvåret väntas utgiftsökningarna kulminera.
– Vi går sannolikt in i den värsta tiden nu, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.
Läget för de svenska hushållen är just nu pressat. Samtidigt som bolåneräntorna hissas upp i takt med Riksbankens höjningar av styrräntan så fortsätter inflationen att ligga på en mycket hög nivå. Maten blir återigen dyrare.
Men läget förväntas bli ännu värre.
Stefan Westerberg är privatekonom på Länsförsäkringar. Han har räknat på de svenska hushållens kostnader för de gångna åren och med blicken fram mot 2024.
– Vi har och väntas under året få väldigt höga kostnader. Ovanligt höga och som upptar en mycket stor del av normala människors inkomster, säger Stefan Westerberg.
Ökar med 80 000 kronor
Siffrorna visar hur kostnaderna för genomsnittlig barnfamilj ökat med cirka 80 000 kronor mellan 2021 och 2023.
Den största utgiftsposten är genomgående livsmedel, som för snitthushållet har ökat från drygt 100 000 kronor år 2021 till omkring 125 000 kronor 2023. Den största procentuella kostnadsökningen för hushållen är dock räntekostnader. I snitt betalade barnfamiljen drygt 27 000 kronor i ränta 2021, men 2023 har den siffran mer än tredubblats. Drygt 82 000 kronor betalar hushållen i ränta i år.
– Sammantaget är det här stora kostnadsökningar som för många kommit från sidan. Man har nu sämre marginaler än vad man haft tidigare. I flera undersökningar kan vi se att allt fler hushåll anser sig befinna sig i en dålig ekonomisk situation. Man har en nu en kraftigt försvagad motståndskraft mot nya oväntade utgifter, säger Stefan Westerberg.
Även el och drivmedel har tagits med i beräkningarna, men där ligger kostnadsökningarna bakom oss – utifrån dagens terminspriser. I stället väntas båda utgiftsposterna, framförallt elen, bli billigare för hushållen under återstoden av 2023 och 2024 jämfört med 2022 års nivåer.
”Går in i den värsta tiden”
Ränteutgifterna har gjort och fortsätter göra de största hålen i hushållens plånböcker, enligt Stefan Westerbergs uträkningar.
Upplever hushållen i Sverige sin värsta tid just nu?
– Vi går sannolikt in i den värsta tiden nu, det kommande halvåret. Det är speciellt räntekostnaderna som slår mot hushållen, de är mycket högre än tidigare. Högre än vad många vant sig vid.
Samtidigt är toppen med all sannolikhet inte nådd.
– Vi är redan på höga nivåer och mycket pekar på att Riksbanken höjer med ytterligare 25 punkter i september, upp till 4 procent i styrränta. Det betyder att vi ska upp till ungefär 5 procents ränta netto på rörliga bolån, säger Stefan Westerberg.
Elpriserna väntas under det kommande halvåret också stiga från dagens nivåer, men inte bli lika höga som under den gångna vintern.
– Något förenklat pekar mycket på att de väntas gå tillbaka till 2021 års elpriser ungefär, vilket är lägre än förra årets med betydligt högre om man jämför med år 2020, säger Stefan Westerberg.
Då kan elen bli dyrare än prognosen
Samtidigt finns det osäkerhetsfaktorer i beräkningarna, särskilt gällande elpriset.
– Får vi en kall vinter med lite blåst, stänga kärnkraftverk runt om i Europa samtidigt som vi har dåligt fyllda vattenmagasin, då kan elen bli dyrare än vad beräkningarna visar, säger Stefan Westerberg.
I Stefan Westerbergs siffror visar sig också stora regionala skillnader. Boende i landets samtliga län har fått se sina utgifter växa kraftigt sedan 2021.
Dyrast är det för snittfamiljen i Stockholms län. Där har kostnaderna ökat från 2021 års 200 000 kronor till 323 000 kronor 2023. Det är en ökning med 123 000 kronor.
Lägst omkostnader har familjer i Västernorrlands och Norrbottens län. 2021 låg utgifterna i båda länen på drygt 155 000 kronor och beräknas sluta på omkring 210 000 i år.
Under 2024 väntas de totala kostnaderna falla tillbaka något i samtliga län, framförallt beroende på att räntan då beräknas börja sänkas från mitten av 2024.
Stefan Westerberg menar att siffrorna ger en bild av hur pass illa ställt det är för många hushåll.
– Det har sagts tidigare att man bör se över sin ekonomi, och det har nog många redan gjort. Men det kan vara bra och relevant att göra igen och se till att man verkligen kan hantera både väntade och oväntade utgifter.
”Viktigt att problemet adresseras”
Han menar också att det utifrån ett samhällsperspektiv är oroande att det är fler familjer som har det sämre. De med små marginaler har det fortsatt dåligt, men det är också fler familjer som hamnat i den kategorin.
– Det är nog rimligt att regeringen ser igenom sin politik inför budgetpropositionen för att se till att ekonomiskt utsatta människor får mer kvar i plånboken. Det finns ett stort behov av det.
Hur ska de göra det?
– Det lägger vi ingen värdering i. Det kan vara skattelättnader på arbete eller höjda bidrag. Det viktiga är att det här problemet adresseras, säger Stefan Westerberg.
Län för län: Här har kostnaderna skenat mest
Län | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
---|---|---|---|---|
Blekinge län | 169 325 | 207 148 | 225 838 | 225 166 |
Dalarnas län | 162 906 | 194 453 | 220 030 | 216 014 |
Gotlands län | 174 192 | 215 228 | 249 134 | 243 638 |
Gävleborgs län | 161 752 | 192 678 | 216 289 | 212 561 |
Hallands län | 182 824 | 227 580 | 268 951 | 263 432 |
Jämtlands län | 160 115 | 186 800 | 218 896 | 214 195 |
Jönköpings län | 171 251 | 210 039 | 233 231 | 230 475 |
Kalmar län | 166 924 | 203 642 | 221 020 | 219 209 |
Kronobergs län | 169 831 | 207 776 | 226 412 | 225 695 |
Norrbottens län | 157 207 | 182 128 | 211 012 | 206 923 |
Skåne län | 181 317 | 225 125 | 261 438 | 258 011 |
Stockholms län | 199 992 | 253 569 | 323 352 | 312 111 |
Södermanlands län | 174 176 | 214 717 | 245 640 | 240 413 |
Uppsala län | 179 579 | 222 694 | 260 811 | 254 409 |
Värmlands län | 165 016 | 200 876 | 217 662 | 214 599 |
Västerbottens län | 161 531 | 188 847 | 224 043 | 218 946 |
Västernorrlands län | 156 250 | 181 058 | 207 793 | 203 952 |
Västmanlands län | 172 905 | 212 786 | 241 679 | 236 758 |
Västrea Götalands län | 180 343 | 223 760 | 241 679 | 236 758 |
Örebro län | 168 317 | 205 887 | 227 909 | 224 054 |
Östergötlands län | 175 327 | 216 425 | 248 929 | 243 447 |
Källa: Länsförsäkringar |
Hushållens kostnader baseras i Stefan Westerbergs uträkningar på historisk data samt Länsförsäkringars egen prognos för ränteutvecklingen, Riksbankens prognoser över livsmedelspriser och drivmedelspriser samt terminspriser för el.
Snitthushållet utgår från en familj som bor i ett småhus med genomsnittlig belåning för nya bolånekunder 2021. Hushållet amorterar två procent per år. Familjen har en bensinbil. Huset värms upp med el och har en årsförbrukning på 20 000 kWh.