Det betyder bolåneförslagen för dig
Varningen – bostadspriserna kan öka: ”Bra att vara vaksam”
Uppdaterad 20.21 | Publicerad 18.39
Bostadspriserna kan stiga och skuldsättningen öka. Men också gynna unga.
Det nya bolåneförslagen får både ris och ros.
– Effekten blir sedan noll, säger privatekonomen Felicia Schön.
En ny utredning föreslår att höja bolånetaket till 90 procent (från 85 procent) vilket innebär att man endast behöver 10 procent kontantinsats. Samtidigt vill de skrota det skärpta amorteringskravet som infördes 2018. Hur det blir med den saken ska finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och resten av regeringen se över i vår, men redan i valrörelsen lovade Moderaterna att lätta på amorteringskravet.
Trots att det ännu inte finns något konkret politiskt förslag har det redan nu kommit reaktioner.
Finansinspektionen, har tidigare varit kritisk till att lätta på amorteringskravet, vill inte recensera dagens förslagen i dagsläget.
– Vi kommer att titta ordentligt på utredningens förslag, så att vi inte bara får en ökad skuldsättning och högre bostadspriser till följd av dem, säger generaldirektören Daniel Barr till TT.
Felicia Schön, privatekonom på Avanza, oroar sig också för högre bostadspriser, men menar att förslagen i utredningen är positiva för unga vuxna.
– Det är verkligen på tiden att politikerna gör något för att underlätta för unga, säger hon.
Hon utvecklar:
– Klyftorna mellan den yngre och äldre generationen samt mellan de som är på bostadsmarknaden och utanför den har växt sig allt större de senaste decennierna. För många, särskilt i storstäder, kan tröskeln kännas nästintill omöjlig att kliva över.
”Trippeldåliga”
Hon beskriver de rådande amorteringskraven som ”trippeldåliga” för unga.
– I denna grupp behöver man ofta låna mer än 70 procent av bostadens värde och på många håll även låna mer än 4,5 gånger årsinkomsten även för mindre bostäder. Det ger höga 3 procents amortering samtidigt som räntesatsen ofta blir sämre med hög belåning och mindre kapital. Med hög amortering och hög ränta blir det inte många kronor kvar att leva på, än mindre för att spara ihop en buffert eller investera för framtiden. Jag skulle vilja säga att den risken är grovt underskattad.
– Detta i kombination men att det är åratals långa köer att få tag på hyresrätter gör att denna grupp hamnar i en sits där man antingen får bo hemma eller i dyra och osäkra andrahandslösningar. Inte undra på att unga mår allt sämre och drar sig för att skaffa familj. Det här är verkligen ett steg i rätt riktning.
De blir vinnare och förlorare
Vilka kommer gynnas om detta blir verklighet?
– Framförallt förstagångsköpare, vilket främst innefattar unga, men egentligen alla som har svårt att antingen få den månatliga kalkylen att gå ihop eller har svårt att spara ihop kapitalet till kontantinsatsen.
Och vilka blir förlorare?
– De som riskerar att överbelåna sig och inte förstår konsekvenserna vid en eventuell prisnedgång på bostadsmarknaden. Jag ser också en stor risk för den grupp som är högt belånade och som kan komma att sätta i system att använda pengarna som sparas in för ren konsumtion och inte sparar en del av de på annat sätt så det sen saknas skydd för ekonomiska händelser.
”Effekten blir noll”
Peter Englund, ordförande för den kommitté som presenterade utredningen, nämnde att bostadspriserna kan öka som en följd av förslagen. Det tror även Felicia Schön.
– Om efterfrågan stiger så tenderar priserna att stiga därefter. Skulle det hända och bostadspriserna stiger så blir kontantinsatsen fortfarande lika stor i kronor som den var tidigare, även om andelen är lägre. Men enligt utredningen väntar man sig att rörligheten blir större, och med ett ökat utbud kan det hålla nere bostadspriserna så det ändå får en viss effekt. Exakt hur det blir får vi alltså se med tiden, men det är bra att vara vaksam.
– Trots att tanken med ett sänkt krav på kontantinsats är god, så tror jag tyvärr effekten av den snabbt kommer att avta då det på medellång sikt lär ge en ökad efterfrågan som bara höjer priserna. Effekten blir sedan noll, säger Felicia Schön.
Så mycket mer får du låna
| Lön innan skatt | Nu (4,5 x årsinkomst) | Lättnader (5,5 x årsinkomst) | Skillnad |
|---|---|---|---|
| 20 000 kr | 1 080 000 kr | 1 320 000 kr | 240 000 kr |
| 25 000 kr | 1 350 000 kr | 1 650 000 kr | 300 000 kr |
| 30 000 kr | 1 620 000 kr | 1 980 000 kr | 360 000 kr |
| 35 000 kr | 1 890 000 kr | 2 310 000 kr | 420 000 kr |
| 40 000 kr | 2 160 000 kr | 2 640 000 kr | 480 000 kr |
| 45 000 kr | 2 430 000 kr | 2 970 000 kr | 540 000 kr |
| 50 000 kr | 2 700 000 kr | 3 300 000 kr | 600 000 kr |
| 55 000 kr | 2 970 000 kr | 3 630 000 kr | 660 000 kr |
| 60 000 kr | 3 240 000 kr | 3 960 000 kr | 720 000 kr |
| 65 000 kr | 3 510 000 kr | 4 290 000 kr | 780 000 kr |
Fotnot: Uträkningen utgår från att det i dag finns en informell regel om att maxtaket för belåning går någonstans runt 4,5 gånger årsinkomsten och att denna nu formellt skulle höjas till 5,5 gånger årsinkomsten. Då kan en person som tjänar 30 000 kronor låna 360 000 kronor mer.
Observera att man i dagsläget kan få låna mer än 4,5 gånger årsinkomsten men då behöver man alltså ha råd att amortera 1 procent extra (skärpt amorteringskrav), vilket många faller på.
Uträkning: Felicia Schön, Avanza