Nättjuv tog rubbet

Mira Micic

Bedragare utgav sig för att vara Malins vän på Facebook: ’Alla pengar till julklappar är borta’

Julen är en givande högtid – för bankbedragarna.

Malin, 20, trodde att det var hennes väninna som bad om hjälp med bank­dosan på Facebook.

– Nu är alla pengar till julklappar borta, säger hon.

Bedragarna kommer ständigt på nya sätt att stjäla ­dina besparingar. När Malin, 20, från Linköping loggade in på Facebook i tisdags bad en av hennes väninnor henne på chatten om få låna internetbankdosan.

Malin tvekade, men fick då höra att hon inte skulle ­behöva lämna ut sitt kontonummer eller personnummer, ­utan endast verifieringskoder.

Sedan fortsatte samtalet om andra saker.

– Jag frågade om hennes lägenhetsköp och annat och fick svar. Jag trodde det var hon, säger Malin.

Besparingarna borta

Morgonen därpå ringde väninnan och sa att hennes Facebookkonto blivit hackat.

– Alla pengar på mitt ­konto var borta. Det var en större summa, allt jag sparat under hela mitt liv, säger Malin.

Hon ringde banken direkt och gjorde även en polis­anmälan.

– Polisen sa att om de ska åtala någon, måste de ha ­någon att åtala. Det känns hopplöst.

Malin trodde inte att det var möjligt att komma åt pengarna om hon inte ­lämnade några personliga uppgifter.

– Nu är jag bara ledsen och hoppas att banken ska lyckas spåra pengarna. Alla pengar till julklappar är ­borta, så det blir inga. Mina nära och kära förstår det, men det är jättejobbigt ändå, säger hon.

Varnade kunderna

Nyligen varnade experter i Aftonbladet och banker för en ny våg av bankbedragare. I slutet på november gick Handelsbanken ut med en varning för nya bedrägerimejl, där kunderna upp­manades att koppla sina konton till ett nytt säkerhetssystem.

Aftonbladet har berättat om Patrik Olsson från ­Gävle som blev av med sina besparingar på exakt samma sätt som Malin. En vän skrev på Facebook att hans bankdosa var trasig och att han behövde han hjälp att logga in på sin internetbank för att ­kunna betala sina räkningar.

Patrik hjälpte honom med sin egen dosa. Men vännens Facebookkonto var hackat och Patriks besparingar försvann.

Passar på vid jul

Anders Nilsson, dator­säkerhetsexpert på Euro­secure, säger att ­bedrägerierna ökar när det finns pengar på kontot, till ­exempel runt lönedagen.

– Det har hänt förut. Och just nu har folk sparat extra till julklappar, säger han.

Nu när många lärt sig att man inte ska lämna ut sina kontonummer och koder via mejl eller att inte luras av Nigeriabrev och liknande, har bedragarna kommit på nya sätt att stjäla pengar från konton, menar Anders Nilsson.

Anledningen till att bedragarna lyckats med Facebook­bluffen är man inte tänker på att dosan är personlig och att bedragarna inte ­behöver några personliga uppgifter.

– De tar reda på ens ­personnummer och loggar in med det. Då behövs inget kontonummer. Och runt jul är folk lite snällare och vill hjälpa till.

Ser allt på Facebook

Dessutom är det lätt för den som hackat in sig i någons Facebookkonto att låtsas vara ens vän.

– De ser allt, tidigare chattar och vad folk pratat om och gjort tillsammans. Från ett enda konto kan man ­öppna en massa chattar till personens vänner och bara vänta, säger Anders Nilsson.

Han varnar för att låna ut sin dosa.

– Bankerna skulle kunna informera bättre om att doserna är person­liga och inte ska lånas ut. Det bästa skulle vara om det var skrivet på dosan.

Så kan du bli lurad ...

Facebookbedragare

De utger sig att vara en av dina Facebook-vänner efter att hackat personens konto och ber dig om hjälp med till exempel bankdosan.

Telefonbedragare

Ringer och utger sig för att ringa från din bank och ‧frågar om dina personuppgifter.

Phishing

Mejlen ser ut att komma från kända banker och försöker lura dig att uppge personliga uppgifter, som sedan används för att komma åt ditt konto.

Skimning

Med hjälp av en avläsare i en bankomat eller kortläsare kopierar bedragarna informationen på ditt kontokort till ett annat kort. När kortet sedan används är det du som får betala.

Virus

Genom falska ­servrar dirigerar ett estniskt datorvirus om dig till hemsidor med annonser som virusskaparna tjänar pengar på.

Och så skyddar du dig