Tre kronor i skatt på plastbärkassar
Påsarna för frukt och grönsaker kommer också kosta
Publicerad 2019-10-21
Tre kronor blir skatten på bärkassar när du handlar mat i fortsättningen. Och varje frukt- och grönsakspåse beskattas med 30 öre. Det framgår av regeringens lagrådsremiss.
Det innebär att priset för en vanlig plastbärkasse hamnar på sex, sju kronor, enligt Svensk handel.
Skatten, som ska träda i kraft 1 maj nästa år, tas ut med tre kronor per plastbärkasse. Förutom plastpåsen vid kassan, blir det en skatt på 30 öre på de små genomskinliga rackarna som används för frukt och grönsaker.
Redan i dag tar butikerna mellan två och tre kronor för plastbärkassen. Med skatt och moms kommer priset hamna på mellan sex och sju kronor, tror Svensk handel. Skatten kommer att läggas på butikerna vid inköp av kassarna. Men kostnaden kommer sannolikt att läggas på konsumenterna.
– Det kan vi utgå ifrån, säger Mats Hedenström, som är näringspolitisk chef på Svensk handel.
Där gillar man inte förslaget.
– Det här är totaltokigt. Man är inte ärlig mot medborgarna och konsumenterna om varför man gör det. Det vore bättre om man sa att man jagar intäkter, säger Hedenström.
Bränns oftast
Att det skulle påverka miljön och nedskräpningen tror han inte på, eftersom plastbärkassarna i huvudsak används till sopor och förbränns.
– Grunden för det här EU-direktivet när det kom var nedskräpningsproblematiken som fanns runt medelhavsländerna. Det är ju inte situationen i Sverige. Tittar man här runt sjöar och i naturen, så är det ju inte i första hand plastbärkassar man hittar där, säger Mats Hedenström.
Det håller inte finansmarknadsminister Per Bolund (MP) med om.
Effektivt styrmedel
– Det är inte helt och hållet sant, det räcker med att titta ut på gator och torg eller i skogsområden så ser man att det ligger plastpåsar även på de platserna. Även om vi är bättre än en del andra länder, så är det inte så att vi inte har problem med nedskräpning, säger han till TT.
Enligt Miljöpartiet och regeringen är ekonomiska styrmedel ett effektivt sätt att få bort plastpåsarna, eftersom det är problem med både nedskräpning och fossilberoende. Samtidigt beräknas skatten ge cirka 2,7 miljarder kronor, intäkter som uteblir om man lyckas få bort plastpåsarna.
– Det kan vara svårt att göra en exakt beräkning, eftersom människors beteende kan förändras. Vi har tagit höjd för en viss förändring av beteendet, säger Per Bolund.
Att förslaget inte skiljer på fossilplast och återvinningsbar plast beror enligt Bolund på att båda varianterna är ett problem när det gäller nedskräpning.
PODD: Så mycket skada gör plastsoporna
I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi med konsumtions- och resursexperten Åsa Stenmarck om hur miljön påverkas av plastskräpet.