Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Tobias, Tim

Svenskarnas räntesmocka: 100 miljarder

Uppdaterad 2022-04-03 | Publicerad 2022-04-02

Boräntorna stiger rekordsnabbt och ser ut att kunna trefaldigas på kort tid till de högsta nivåerna på tio år.

Det skulle öka svenskarnas räntenota med 100 miljarder kronor om året, eller mer än vi lade på kläder förra året. 

Svenskarna har lånat nästan 4 000 miljarder kronor till bostäder enligt siffror från statistiska centralbyrån SCB från i februari i år. Det är en ökning med nästan 2 000 miljarder kronor på bara tio år. Denna skuldexplosion har dock inte märkts så mycket i svenskarnas plånböcker eftersom boräntorna samtidigt har sjunkit stadigt.  

I slutet av 2021 betalade svenska hushåll enligt SCB  i genomsnitt 1,47 procent på sina bolån - både bundna och rörliga. Det är de lägsta nivåerna någonsin. I slutet av 2011 var siffran 4,1 procent. 

Räknat i pengar innebär det att svenskarna betalade sammanlagt mindre i bolåneräntor under 2021 (före skatteavdrag) än 2011, trots att skulden dubblats. 

”En ränteökning från 1,47 procent  till 4 procent i snitt skulle innebära att ränteutgifterna på ett bolån på tre miljoner ökar från 3 675 kronor i månaden till 10 000, före ränteavdrag”.

Bankerna lånar på två sätt

Denna lite märkliga ekvation är snart historia. Den snabbt stigande inflationen i Sverige gör att Riksbanken snart väntas höja räntan över nollstrecket för första gången sedan 2014. Enligt en del bedömare kan det ske så tidigt som i april. 

En tydlig indikation på hur boräntorna kommer utvecklas är vad bankerna betalar för sin egen upplåning. 

Banker tjänar pengar på skillnaden mellan den ränta de tar ut av sina kunder och vad de betalar för att finansiera lånen. Banker lånar på två sätt – dels via de pengar som svenskarna har på spar- och lönekonton och dels genom att ge ut skuldsedlar, så kallade bostadsobligationer. 

På bankkonton har räntan länge varit noll, och även på obligationer har den varit nästan obefintlig under lång tid. Men den senaste tiden har marknaden tvärvänt.

Vid årsskiftet var räntan på tvååriga bostadsobligationer i genomsnitt cirka 0,3 procent medan papper med fem års löptid handlades till en ränta på 0,6 procent, enligt siffror från Riksbanken. 

På onsdagen kostade samma lån 1,9 procent respektive 2,2 procent. 

”De som varnat för svenskarnas stora skuldberg har pekat på risken för att hushållen kan tvingas dra ned sin konsumtion om det blir dyrare att bo.”

Kan behöva höjas mer

Det är en unikt snabb uppgång. Räntan på två-åriga bostadsobligationer är nu den högsta sedan sommaren 2012. Då var svenskarnas genomsnittliga bostadsränta nästan 4 procent. 

Förra veckan höjde Swedbank, som är störst på den svenska bolånemarknaden, sin bundna treårsränta med 0,4 procent till 2,79 procent och den femåriga med 0,35 procent till 2,99 procent.  Bankens rörliga ränta är 2,49 procent.

Skulle bankernas ökade kostnader för att låna hålla i sig kommer räntorna att behöva höjas ännu mer och det ganska snart. 

Bankernas marginal mellan den ränta de själva betalar och vad de får in från kunderna var 1,45 procent i slutet av förra året, enligt Finansinspektionen. 

En ränteökning från 1,47 procent  till 4 procent i snitt skulle innebära att ränteutgifterna på ett bolån på tre miljoner ökar från 3 675 kronor i månaden till 10 000, före ränteavdrag. Det är en ökning med över 170 procent.

Svenskarnas samlade räntenota stiger då från strax under 60 miljarder per år till 160 miljarder.

Ökningen, 100 miljarder kronor, kan jämföras med att svenskarnas totala konsumtion uppgår till cirka 2 300 miljarder per år, enligt Konjunkturinstitutet.

Slår inte till över en natt

100 miljarder kronor mer än vad svenska hushåll sammanlagt lade på kläder och skor, telefoni eller alkohol under 2021, enligt SCB. 

Till utgifterna på bolånen kommer räntekostnaderna på svenskarnas drygt 270 miljarder i konsumtionslån som också kommer bli dyrare. 

De som varnat för svenskarnas stora skuldberg har pekat på risken för att hushållen kan tvingas dra ned sin konsumtion om det blir dyrare att bo. Och eftersom hushållens spenderande står för cirka 45 procent av Sveriges BNP är det dåliga nyheter för tillväxten.

På onsdagen presenterade Konjunkturinstitutet siffror som visade att svenska hushåll är lika pessimistiska om ekonomin som under finanskrisen 2009.

Räntechocken kommer dock inte slå till över en natt. Över hälften av alla låntagare har numera bundna bolån, för några år sedan var andelen lån med rörlig ränta över 70 procent. 

Följ ämnen i artikeln