Fem vanliga bedrägerier på nätet

Polisens råd – så skyddar du dig

Nätbedrägerierna ökar.

Här är fem vanliga sätt som bedragarna försöker komma åt dina pengar på – och polisens tips på hur du skyddar dig.

Nätbedrägerier och id-stölder ökar dramatiskt i Sverige.

På sin hemsida listar polisen fem av de vanligaste bedrägerierna och ger råd om hur du undviker att bli lurad av bedragarnas fräcka knep.

Meddelanden från din bank

I ett mejl som ser ut att komma från din bank meddelas att det uppstått ett problem med ditt konto. Du uppmanas att skicka in kontouppgifter, antingen genom att besvara mejlet eller klicka på en länk, för att dina tillgångar inte ska bli låsta. Bedragarens mål är att få tag i dina kontouppgifter och lägga beslag på dina pengar.

Polisens råd – så skyddar du dig:

Banker och andra kreditinstitut frågar aldrig efter dina uppgifter via mejl. Är du osäker, ring banken och fråga.

Klicka aldrig på länkar i den här typen av mejl. Din dator kan bli smittad med skadlig kod.

Samma råd gäller även om du exempelvis fått mejl där du påstås ha vunnit på lotteri eller att du betalat in för mycket när du betalat en faktura.

Samtal från Microsoft-supporten

En person som uppger sig vara från Microsoft eller Windows supportavdelning ringer upp dig och påstår att din dator blivit utsatt för virus eller liknande. Personen ber dig skriva in komplicerade kommandon för att du inte ska förlora all data på hårddisken, men syftet är att komma åt datan som finns sparad på din dator. Bedragarens mål är att ladda ner skadlig kod till din dator så att den kan kontrolleras på distans. Din dator kan också användas för attacker mot andra mål på nätet. Bedragaren kan även kräva att du sätter in pengar på ett konto för utfört arbete.

Polisens råd – så skyddar du dig:

Tänk över om det verkar rimligt att ett stort it-företag skulle ringa runt och erbjuda support. Om du känner minsta osäkerhet, be om personens namn och be att få ringa upp senare.

Lägg på luren.

Om du trots allt följt instruktionerna, betala inga pengar.

Koppla bort datorn från nätet och kontakta en expert för att ta reda på om något installerats på datorn.

Låst dator

Datorn låser sig när du surfar på internet. Ett meddelande som ser ut att komma från Rikspolisstyrelsen dyker upp på skärmen, det går inte att stänga ner och varken tangentbord eller mus fungerar längre. Meddelandet kommer tillbaka trots att du startat om datorn. Budskapet lyder att du begått ett brott på internet och du krävs på en summa pengar för att datorn ska låsas upp igen. Bedragaren vill få dig att tro att meddelandet kommer fån polisen och att du måste betala.

Polisens råd – så skyddar du dig:

Betala aldrig pengar till någon som kräver det via nätet om du inte beställt något eller ingått ett avtal.

Polisen skickar aldrig ut meddelanden till internetanvändare, och särskilt inte om en person misstänks för ett brott.

Datorn kan ha smittats med skadlig kod när meddelandet dök upp. Kontrollera därför att datorn är fri från skadlig kod, ta vid behov hjälp av en expert.

”Nigeriabrev”

Bedragaren skickar ett mejl och påstår sig ha en stor summa pengar som denne behöver hjälp med att föra ut från ett annat land. Du lockas med en riklig belöning om du ställer upp. Men svarar du på mejlet riskerar du att bli av med dina kontouppgifter. Bedragarens mål är att komma åt dina pengar och begå fler bedrägerier med hjälp av dina uppgifter.

Polisens råd – så skyddar du dig:

Besvara aldrig den här typen av erbjudanden.

”Desertören”

En person som påstår sig vara desertör från armén i ett annat land kontaktar dig via mejl. Personen kan också skicka bilder på sig själv för att utveckla en relation med dig och spela på dina känslor. Därefter ber bedragaren dig om pengar för att kunna komma och träffa dig.

Polisens råd – så skyddar du dig:

Skicka aldrig pengar till någon som ber om det via internet.

Var skeptisk. Bilder som används som ”bevis” för att personen existerar är ofta hämtade från internet.

Aftonbladet Min Ekonomi