Äntligen! Nu prövas koranbränningar som hets mot folkgrupp
Rättvisans kvarnar mal långsamt.
Men idag kom besked om att två män, 38 och 49 år gamla, åtalas för hets mot folkgrupp för fyra koranbränningar i Stockholm förra sommaren.
Dessa koranbränningar blev en global nyhet och dominerar fortfarande bilden av Sverige i stora delar av världen.
– De båda åtalas för att vid dessa fyra tillfällen ha fällt uttalanden och hanterat en koran på sätt som syftat till att uttrycka missaktning mot muslimer med anledning av deras trosbekännelse, skriver senior åklagare Anna Hankkio som är förundersökningsledare, i ett pressmeddelande.
Vad domstolen säger återstår att se men att fallet prövas är principiellt viktigt.
Aftonbladets ledarsida har länge argumenterat för att koranbränningarna bör ses som ett hatbrott. Och det är på tiden att detta nu prövas ordentligt.
Det är inte någon enkel fråga, och den har prövats tidigare. Förra året dömdes en person i Linköping för en video där koranen grillades med bacon. I bakgrunden spelades musik förknippad med folkmord på muslimer.
Men det finns en gränsdragning mellan yttrandefrihet, religionsfrihet och skydd av minoriteter som är komplicerad. Rätten att håna en religion är viktig. Samtidigt är skyddet för utsatta minoriteter också viktig.
Därför är det ingen exakt vetenskap vad som bör ses som ett hatbrott.
Det rimliga är därför att se till sammanhanget. Vad är syftet med att bränna koranen?
Om syftet är att, som åklagaren säger: ”uttrycka missaktning mot muslimer med anledning av deras trosbekännelse” då bör det ses som ett hatbrott.
Men det är just sammanhanget och syftet med handlingen som är det viktiga.
Sannolikt har vi inte hört sista ordet i just detta fall. Men det är mycket välkommet att det prövas.
